Av S. E.

Hur är det egentligen med sakligheten och opartiskheten i Sveriges Radio? Det frågar man sig efter att ha hört på P 1 kl. 18.10 lörd. den 17/6. Vid den tidpunkten brukar ett program sändas med rubriken »Den här boken». Denna gång hade programmet fått rubriken »Att hitta rätt i Bibeln» med Lars Göran Bergkvist som redaktör. [0]

De böcker som skulle presenteras och granskas denna gång var i första hand Ditt Ord är Sanning, Biblicums skriftserie nr 2 (Bokf. Pro Veritate, Uppsala 1971) och D. Hedegård, A. Saarisalo, Biblisk Uppslagsbok, 4 uppl. (EFS-förlaget, Stockholm 1972). Märkligt nog hade ingen bibelforskare fått uppdraget att granska dessa båda bibelhandböcker utan en författare – Karl Vennberg. Han tillhör 1971 års sakkunniga för att förbereda en ny översättning av Nya testamentet med uppdrag att ge översättningsproven en god litterär utformning. [1]

I någon mån presenterades Biblisk Uppslagsbok, medan Ditt Ord är Sanning inte presenterades eller granskades alls. Inte ens vad boken innehåller i stora drag nämndes. I stället fick den bilda underlag för en rad påståenden, som varken kännetecknas av saklighet eller opartiskhet. Karl Vennberg hävdade bl.a.: [2]

1. »David Hedegård var ordförande i sällskapet Biblicum.» [3]

Kommentar: Fel. Domprosten Gustaf Adolf Danell var och är alltjämt ordf. i Stiftelsen Biblicum. Någotsällskap Biblicum har aldrig bildats och leder felaktigt tankarna till en medlemsorganisation. Biblicum är ett bibelforskningsinstitut och tillika namnet på dess tidskrift. Stiftelsen Biblicum har endast sju medlemmar eller ledamöter. Man kan sålunda inte söka medlemskap i Stiftelsen Biblicum. Däremot har Stiftelsen för sin sak vunnit många sympatisörer och understödjare, utan vilka dess planer på ett nordiskt bibelforskningscentrum inte kan förverkligas. [4]

2. »Docenten Seth Erlandsson är nu ordf. i Biblicum.» [5]

Kommentar: Fel, se ovan. Seth Erlandsson är föreståndare för bibelforskningsinstitutet och har efterträtt David Hedegård som vice ordf. i Stiftelsen Biblicum. [6]

3. »David Hedegårds bibelöversättning är ju en revision av den gamla 1917 års svenska översättningen, en revision i utförlig anslutning till de moderna engelska bibelöversättningarna.» [7]

Kommentar: Fel och en fräck nedvärdering. David Hedegårds översättning är en nyöversättning direkt från den grekiska grundtexten. [8]

4. Vennberg har läst art. »Syndafloden» i Biblisk Uppslagsbok på det sättet att David Hedegård inte skulle ha trott att det var fråga om en världsöversvämning. [9]

Kommentar: Om Vennberg läst art. »Syndafloden» litet noggrannare skulle han ha funnit att Hedegård reserverar sig för en identifiering av Bibelns syndaflod med de tydliga spår av oerhörda men ändå begränsade översvämningar, som de arkeologiska undersökningarna i Ur, Kish, Warka och Farah i södra Mesopotamien givit vid handen. Hedegård nämner bl.a. »att spåren av en flod på dessa fyra platser inte stammar från samma period. Troligen rör det sig om ovanligt omfattande lokala översvämningar.» Under David Hedegårds sista två år dryftade jag nästan dagligen teologiska frågor med honom och torde därför kunna anses känna till Hedegårds uppfattningar i bibelteologiska frågor. Att som Vennberg söka spela ut Hedegård mot Erlandsson vittnar om bristande kännedom. Jag kanske får tillägga att David Hedegård läst igenom de olika artiklarna i festskriften och helt gillat deras innehåll. [10]

5. Vennberg klandrar Erlandsson för att han räknar med att syndafloden utgjordes av en »världsöversvämning». »Han tycks inte bry sig så mycket om att det har varit temperaturförändringar i jordens historia.» [11]

Kommentar: Det förhåller sig precis tvärtom, se Ditt Ord är Sanning, s. 156-57. [12]

6. Enligt Vennberg är det inte bara Hedegård som skulle ha en annan uppfattning om syndafloden än Erlandsson: »Ganska få människor skulle kunna följa docenten Erlandsson i hans uppfattning.» [13]

Kommentar: Det skulle betyda att »ganska få människor» fäster något avseende vid bibeltexten själv och Nya testamentets vittnesbörd, se t.ex. 2 Petr. 3:4ff. Det är ju här inte fråga om vad Vennberg eller Erlandsson anser kan ha ägt rum utan vad Bibeln hävdar har skett. Själv har jag en gång i tiden lutat åt att Gen. 6-8 berättar om en stor men ändå begränsad syndaflod, men efter närmare studier i samband med arbetet på en bok om Gen. 1-11 har jag liksom flera andra forskare funnit en sådan uppfattning ohållbar. Jfr t.ex. A. Heidel,The Gilgamesh Epic and OT Parallells, 2 uppl. 1949, s. 250: »Denna berättelse, liksom den babyloniska huvudberättelsen understryker tydligt syndaflodens universalitet.» [14]

7. Den stora frågan om riktigheten i de tidsbestämningar av jordens ålder som är baserade på radioaktivitetens fenomen kan man inte vifta bort så lättvindigt som Vennberg gör, om man vill vara saklig och opartisk. Fastän litteraturen är omfattande i detta ämne, tycks Vennberg tro att Erlandssons betänkligheter är självproducerade. Han säger att han inte känner till någon litteratur som framför liknande synpunkter som Erlandsson. Den bristen kan avhjälpas om Vennberg läser t.ex. John W. Klotz, Genes, Genesis and Evolution, St. Louis 1965, 575 sid. eller A. E. Wilder Smith, Man’s Origin, Man’s Destiny, Wheaton 1970, 320 sid. [15]

Uniformitarianismen

I Ditt Ord är Sanning har jag pekat på att teorin om uniformitarianism är oförenlig med Bibelns uppgifter. Denna teori räknar bara med sådana processer som nu ses verka i naturen. Bibeln visar emellertid klart att Gud inte är bunden av de processer som han uppehåller och förnyar skapelsen med. Gud skapar ting som är färdiga med en gång, ting som har en synbar ålder, om man tänker på den tid som åtgår innan naturens vanliga processer ger sådana resultat. Jesus gör vatten till gott vin utan att behöva vare sig »föräldraämnet» druvsaft eller en lång jäsningstid. Det vin Jesus gjorde i Kana (Joh. 2) ger intryck av att vara mycket gammalt, fastän det i själva verket inte ens hade en dags ålder. Detsamma gäller om Bibelns uppgift om den första människans skapelse. Adam framträder inte först som ett foster eller något ännu avlägsnare, som så småningom utvecklas till en vuxen man. Han framträder enligt Bibeln som en vuxen man redan sin första levnadsdag (Vennberg skulle kanske kunna gå med på att säga att enligt myten i Gen. 2 förhåller det sig så). När Gud skapade universum, skapade den Evige av intet, utan förstadier. Han sade och det vart d.v.s. det är fråga om en skapelseprocess som följer helt andra mönster än de processer som han uppehåller sin skapelse med. [17]

Detta synes ha förbigått Vennberg. Han hävdar att om åldern på något sätt var »inbyggd från början», vore det fråga om »ett illusionsnummer», som Gud gjort för att pröva folks tro. »Det tycks bara vara docenten Erlandsson som riktigt håller i denna svåra prövning.» Så självklar har alltså teorin om uniformitarianism blivit. [18]

Enligt 2 Petri brev leder uniformitarianismen också till ett förnekande av Jesu tillkommelse, som ju bryter det uniforma skeendet: »De skola säga: ’Huru går det med löftet om hans tillkommelse? Från den dag, då våra fäder avsomnade, har ju allt förblivit sig likt, ända ifrån världens begynnelse’» (2 Petr. 3:4). Bibeln avvisar denna uniformitarianism: »När de vilja påstå detta, förgäta de, att i kraft av Guds ord himlar funnos till från uråldrig tid, så ock jord, som hade kommit till av vatten och genom vatten; och genom översvämning av vatten från dem förgicks också den värld, som då fanns» (2 Petr. 3:5-6). [19]

Uniformitarianismen slog igenom mera allmänt tack vare Sir Charles Lyell på 1800-talet och har medfört att den bibliska skapelsetron och tron på att den dåtida världen förgicks genom en världsöversvämning (2 Petr. 3:6) måste överges till förmån för läran om en långsam och oupphörlig evolution. [20]

I Ditt Ord är Sanning (s. 149ff) påpekas att de åldersbestämningar som gjorts genom mätningar av hastigheten för radioaktiv nedbrytning och lett till att jordens ålder uppskattas till 4.500.000.000 år utgår ifrån bestämda uniformitarianistiska förutsättningar, bl.a.: [21]

  1. att hastigheten för nedbrytningsprocessen varit regelbunden,
  2. att ingen av de mellanliggande produkterna fanns i stenen eller klippan från börjanm när man gör åldersbestämningar med hjälp av uran- och torium-bly metoderna,
  3. att stenar och klippor från början inte innehöll något sådant bly, som vi nu kan konstatera kontinuerligt uppkommer genom radioaktiv nedbrytning.

* * *

Det kan vara förståeligt att man reagerar känslomässigt negativt mot en konservativ bibeluppfattning, som många sedan länge betraktat som en omöjlighet för intellektuellt redliga människor. Men detta är inte ett legitimt skäl för en osaklig och direkt missvisande kritik. Jag menar att en konservativ hållning till Bibeln också är intellektuellt försvarbar och är därför tacksam för saklig kritik. [22]

Programmet hette »Att hitta rätt i Bibeln». Det borde ha rubricerats »Att hitta fel i Biblicum» och handlade i huvudsak om en författares bristande kännedom om Biblicum. Det är anmärkningsvärt att en rad påståenden, som så uppenbart brister i saklighet och opartiskhet, får göras i ett monopolmedium, påståenden som lätt kunnat kontrolleras av redaktören. [23]