Etiopiska judar i bitter strid med rabbinerna

| Nr 1-2, 1986 sida 27| 

De etiopiska judar som i början av januari 1985 hämtades till Israel genom en omskriven aktion, ligger nu i bitter strid med de ortodoxa rabbinerna i landet, skriver den danska tidningen Politiken. Problemet är att de etiopiska judarna så länge levt åtskilda från andra judar, att deras ritual och tro gått i andra riktningar än den ortodoxa judendomen. Därför vill rabbinatet i Israel att etiopierna genomgår ett rituellt reningsbad för att garantera deras fulla status som judar. Etiopierna å sin sida menar att det rituella badet är förnedrande och att det ifrågasätter att de är verkliga judar. Den 16 juli gick över 600 etiopiska judar i protestmarsch genom Israel. Flera har hungerstrejkat och sju unga etiopier har tagit livet av sig under konflikten. Flera önskar vända tillbaka till Etiopien eller åtminstone resa till en plats, där de erkänns som judar. Hittills har minst 4 000 av de ca 16 000 etiopierna i Israel genomgått det rituella reningsbadet. Några forskare menar att de etiopiska judarna kan spåras tillbaka till Dans stam. Andra vill sätta dem i förbindelse med drottningen av Saba. [0]

Den israeliske ministerpresidenten Shimon Peres tycks nu som medlare ha bilagt tvisten. Rabbinerna verkar inte längre kräva att etiopierna kollektivt ska genomgå det ritualbad, som skulle bekräfta deras judendom. De etiopiska judarna ska nu bara genomgå ett obligatoriskt ritualbad av samma slag som andra invandrare till Israel, som vill gifta sig och har lite oklara papper på sin judiska härkomst. Och här har rabbinerna lovat att de ska rådgöra med etiopiernas egna präster i vart enskilt fall. [1]

Antal medlemmar i valda samfund

Svenska baptistsamfundet har för andra året i följd en uppgång 1985 och utgörs av 21 095 medlemmar. Metodistkyrkans tillbakagång fortsätter, den har för närvarande 6 002 medlemmar. Fribaptistsamfundet har ökat till 1 099 personer. Svenska missionsförbundets tillbakagång har bromsats upp och 1985 har SMF 79 880 medlemmar. Helgelseförbundets medlemsantal har varit stabilt de senaste fem åren. Man har 6 010 medlemmar. Örebromissionen har haft en blygsam ökning under de senaste åren och har 1985 19 296 medlemmar. Det samfund som uppvisar medlemsökning varje år är pingströrelsen. 1984 passerade den 100 000 och ligger idag på 100 523. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har under den senaste femårs-perioden sjunkit med 5 % till 23.870, medan Frälsningsarmen har minskat med hela 9 % och hamnade 1985 på 32 375. Svenska Frälsningsarmen har ökat med en knapp procent till 2 231. Bibeltrogna Vänner minskade till 5 630. Svenska Alliansmissionen noterade en tvåprocentig ökning av antalet medlemmar och har 1985 13 496 medlemmar. Katolska kyrkan har 1985 116 101 medlemmar och har således ökat med 26 % under den senaste femårs-perioden. En stark ökning med hela 42 % har de ortodoxa och österländska kyrkorna upplevt. Medlemsantalet var 1985 89 938. Adventistsamfundet ligger stabilt med sina 3 315 medlemmar. Mormonkyrkan (Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga) har ökat till 6 573 personer. Jehovas Vittnen redovisar en stabil medlemsökning och uppgick 1985 till 19 353 medlemmar, vilket innebär en 15-procentig ökning sedan 1980. [0]

Svenska kyrkan kostar för mycket

»Vi är den bäst putsade, bäst uppvärmda och bäst vaktmästarförsedda kyrkan i hela kristenheten. Till och med de som sitter i kyrkoråden har arvoden.» Orden är biskop Krister Stendahls. Han uttalar sig i Sveriges Kommunaltjänstemannaförbunds organ, SKTS-tidningen. Han ifrågasätter att en kyrka i ett pluralistiskt samhälle skall ha en så privilegierad ställning som den Svenska kyrkan har. [0]

Reformering inom Svenska kyrkan

1968 års kyrkohandbokskommite har nu framlagt sina två sista delbetänkanden till civilminister Bo Holmberg. Det är »förslag till ordningar för vignings-, mottagnings- och invigningshandlingar» (SOU 1985:45) och »förslag till ordningar för veckans och kyrkoårets bönegudstjänster» (SOU 1985:44). Professor Åke Andrén har varit kommittens ordförande. Han betonar att man nu föreslår att vigningen av biskopar, präster och diakoner skall jämställas med varandra. De är alla tjänare i ett större ämbete och sålunda inte underställda varandra utan sidoordnade, heter det med rätta. Alla behövs de i församlingen, förklarar professor Andrén. Mottagning blir ett nytt begrepp i kyrkohandboken. Det ersätter bl a nuvarande kyrkoherdeinstallationerna. »Vi vill poängtera att t ex kyrkoherden kommer som en tjänare till församlingen, inte som en herre», framhåller professor Andrén. Mottagningen vill betona att de kallade tjänarna tas emot av församlingen. När det gäller invigningen av dopskålar och dopfunter och andra ting i kyrkan, så är det bönen och Guds ord som inviger, framhåller han. Man presenterar också förslag till förbönsgudstjänster. När det gäller förbön för sjuka, heter det bl a: »Lägg nu själv din hand på dessa dina barn och hela dem efter din vilja.» I förslaget finns möjlighet att använda smörjelse med olja. »Men oljan får inte ses som ett magiskt medel. Det är förbönen som är det viktiga.» Kommitten har också tagit fram ett antal psaltarpsalmer som kan sjungas av församlingen. [0]

En härlighetsteologs vittnesbörd

Rektorn för Ny Visjons bibelskole i Dröbak, Sigfred Rafoss, framhåller bl a följande enligt Budbäraren nr 15/1985: Människan är inte född som syndare och har inte arvsynd. Denna syn är tydligen grundläggande för Rafoss härlighetsteologi. Men den är inte biblisk, ty enligt Bibeln är människan född i synd (Ps 51) och det finns ingen enda som gör vad gott är, ingen utom gudamänniskan Jesus Kristus. Rafoss säger också att han har fått Guds ande inplanterad i sig och att han därigenom är rättfärdig inför Gud, eftersom Guds ande är utan synd. Men ocksa detta vittnesbörd är obibliskt, ty människan räknas inte som rättfärdig på grund av Andens inneboende utan endast på grund av Kristi verk utanför oss och till vår förmån, hans ställföreträdande gottgörelse. [0]