Av: Redaktionskommittén | Nr 4, 1986 sida 101

Stiftelsen Biblicum och dess forskningsinstitution har blivit alltmer känd. Många nya prenumeranter har kommit till och har kunnat följa Biblicums arbete på bibelforskningens och bibelöversättningens område. Allt detta gör det angeläget att informera om stiftelsens arbete. Först bör kanske en tillbakablick ges. [0]

Bibelforskning efter historisk-kritisk metod

Från början av stiftelsens arbete togs själva metodfrågan upp. Den bibelkritiska teologien gjorde anspråk på att ensam vara vetenskaplig och objektiv. Dess företrädare förklarade att de endast som »historiker» bedömde de bibliska skrifterna och att bibelforskningen inte skulle vara styrd av kyrkan utan vara fri. Med hjälp av en »förutsättningslös, objektiv historisk-kritisk metod» menade de sig kunna befria kyrkan och församlingen från dess Kristustro och i stället låta »historiens» Jesus träda fram. De hävdade ofta mycket öppet, att hela den »teologiska överbyggnaden» som församlingen hade rest med sitt dogma nu skulle bort. Var det någon som bakom denna fasad av objektivitet såg falskhet och lögn, blev han snart satt på plats. »Tror du inte», frågade man överlägset, »att Bibeln tål kritik». [2]

Men bibelkritiken är inte objektiv och värderingsfri. Den är styrd av den livsåskådning som benämns »positivismen» (se härom i uppslagsbok under ordet »positivism» eller under »A. Comte») och som innebär att allt skeende måste kunna förklaras utifrån människors egen erfarenhet av orsak och verkan. Allt måste kunna förstås inomvärldsligt. Lärjungarnas tro på uppståndelsen kunde därför räknas som »historisk» (människors erfarenhet av andras underliga trosföreställningar är ju stor) men själva »händelsen» – Jesu uppståndelse ur graven på den tredje dagen, betygad av många vittnen – måste förkastas som historisk händelse, därför att man inte hade någon erfarenhet av att någon död stått upp ur graven. Själva händelsen fördes därför över till mytens och sagans sfär, därför att den var unik. Denna livsåskådning omfattades från början vid våra statliga teologiska fakulteter men fördes snart ut till folket via skolans religionsundervisning. Samtidigt trängde bibelkritiken in i kyrkan och församlingen. [3]

Det var därför ingen tillfällighet att Biblicum vid sitt framträdande fann det nödvändigt att kritiskt granska den livsåskådning som bibelkritiken byggde på. I snabb följd utgavs några småskrifter i ämnet: Seth Erlandsson, »Bibeln och vetenskapen», Raymond Surburg, »Gamla testamentet och historisk-kritisk metod», Robert Preus, »Modern bibeltolkning och kristen tro» samt Seth Erlandsson, »Förutsättningslös bibelforskning?». Dessa småskrifter, som ingår i serien »Bibel och vetenskap», var något av programskrifter. (De borde studeras mera allmänt och det skall påpekas, att de kan rekvireras hos stiftelsen Biblicum). Här kan det verkligen vara på sin plats att erinra om apostelns varning till kolosserna: »Se till att ingen rövar bort er med hjälp av sin tomma och bedrägliga religiositet (ordagrant: filosofi), byggd på mänskliga traditioner» (Kol 2:8). [4]

»Positivismen» är en falsk filosofi. När Bibeln utforskas utifrån dess förutsättningar måste den bibliska historien skrivas om. Vi får då en biblisk historia som är fri från historiska under. Men i dokumenten träder den levande Guden fram och talar genom sin tjänare: »Fråga ifrån himmelens ena ända till den andra om någonsin något så stort som detta har skett eller om man har hört talas om något som är detta likt… Du har själv fått se det, för att du skulle veta att Herren är Gud, och ingen annan än han» (5 Mos 4:32ff). [5]

Kritik av NT81 (Bibelkommissionens nyöversättning)

Som ett andra steg i stiftelsen Biblicums arbete kom dess kritik av NT 81. Denna kritik förbereddes noggrant. Bibelkommissionens provöversättningar granskades. Samtidigt påbörjade stiftelsen Biblicum en nyöversättning av vissa bibeltexter. När NT 81 kom ut förde stiftelsen mycket snart fram en allvarlig och tungt vägande kritik av översättningen och av de kommentarer som givits i notapparaten. Denna kritik, som lades fram i tidskriften, framför allt i vissa temanummer (6/1981 och 1-2/1982), väckte stor uppmärksamhet. Bibelkommissionen valde dock att inte alls ta notis om den granskning som här gjorts. Den stod höjd över all kritik. När en av dess ledamöter blev påmind om att översättningen var föremål för klander, sträckte han sig så långt att han medgav att ett fel hade insmugit sig i översättningen, ett tryckfel! Det är egentligen märkligt, att företrädare för historisk-kritisk metod, som inbegriper en inomvärldslig religiositet som principiellt förkastar Skriftens inspiration, »hela Skriften som ingiven (inandad) av Gud» (2 Tim 3:16), samtidigt kan tala om sin egen felfria, inspirerade översättning. Man har ju alltid tidigare talat om goda och dåliga, sämre och bättre sådana. Men översättarna själva har därvid valt att överlämna bedömning och betygsättning åt läsarna. Här träder bibelkommissionen emellertid fram och ger sig själv gott vitsord. [7]

En nyöversättning måste komma till stånd

När Biblicums kritik av NT 81 bemöttes med en total tystnad, kunde stiftelsen inte längre inskränka sig till att framföra negativ kritik. Vi måste själva arbeta med en översättning av Bibeln. Härtill blev vi också uppmanade av många som oroades över den bibelkritik som nu trängt in i själva bibelboken. Biblicums styrelse var väl medveten om hur stor och svår uppgiften var. Kostnaderna var höga. Risk förelåg också att en sådan översättning skulle uppfattas som avsedd för en liten grupp stränga lutheraner och på förhand avfärdas som en Luther-inläsning. Men ett översättningsarbete var ju redan inlett, låt vara i mindre omfattning. [9]

Detta arbete hade mottagits mycket positivt inte bara inom lutherska kretsar. Också reformerta grupper, som betraktade Bibeln som uppenbarelseurkund, var välvilligt inställda. De kontaktade Biblicum och erbjöd hjälp i arbetet. En särskild stiftelse, Stiftelsen Bibeltrogen Bibelöversättning (SBB), bildades snart. SBB:s stöd av översättningsprojektet är ovärderligt. SBB ger Biblicum ekonomiskt stöd och svarar för att en stor krets av människor lämnar förslag och synpunkter till Biblicum angående översättningen. Tack vare SBB får vi också hjälp med fackgranskning av vissa råöversättningar för vidare bearbetning hos oss. SBB svarar också för tryckning och spridning av översättningsarbetet som komplement till de översättningsförslag som trycks i tidskriften. Vi är tacksamma för den generösa hjälp vi får. Den har gjort att vi redan nu kan glädja oss bl.a. åt häftet »Svenska Folkbibeln», en provöversättning av Johannesevangeliet och Romarbrevet. I samma serie kommer före jul ett häfte med gammaltestamentliga texter (1 Mos 1-28, Rut, Amos, Predikaren och psalmerna 1-8, 23 och 51 i Psaltaren). [10]

Svenska Folkbibeln är vårt arbetsnamn. Namnet betyder inte på något sätt att svenska folket skulle bestämma vad som står i den. Det är inte människor som avgör den saken. Vi har fått Guds ord en gång för alla. Vår uppgift är bara att räcka detta fasta oföränderliga Ord till vår tids människor på deras språk. Vi önskar att en trogen översättning skall bli hela svenska folkets Bibel. [11]

På Biblicum har vi beslutat att nu koncentrera krafterna på översättningsarbetet. Vi får visserligen många kallelser att hålla kurser och ge teologisk utbildning runtom i Skandinavien, men för att bibelöversättningsarbetet skall ge resultat måste vi nu tills vidare tacka nej till kallelser att hålla »dagar» och kurser. [12]

Är en sådan samverkan i översättningsarbetet möjlig

Somliga undrar hur ett sådant samarbete kan fungera, när stiftelsen Biblicum består av ledamöter tillhörande Lutherska Bekännelsekyrkan, som bekänner sig till Bibeln som Guds inspirerade Ord och till de lutherska bekännelseskrifterna som en rätt utläggning av detta ord och Stiftelsen Bibeltrogen Bibelöversättning som består av sådana som väl har Bibeln som uppenbarelsedokument och trons fundament men som omfattar en trosåskådning av reformert slag. Är det inte risk för att reformerta eller lutherska »fundamentalister» (ordet brukas ofta i nedsättande mening) skall manipulera med översättningen och handskas bedrägligt med texten? [14]

Till detta skall sägas att det här inte är fråga om upprättande av någon form av kyrkogemenskap. Stiftelsen Biblicum är inte något kyrkosamfund utan en forskningsinstitution. Vad bibelöversättningsarbetet beträffar kommer vi att låta läsarna följa hur det fortskrider. Redan arbetsöversättningar skall överlämnas till läsarna för granskning. I nästa nummer av tidskriften kan läsarna studera en arbetsöversättning av Galaterbrevet. Det är inte så vanligt att ett översättningsarbete kan följas av den stora allmänheten på detta sätt. Vi vill att så skall bli fallet. Vi vill arbeta öppet. Vem som helst skall få full insyn. Det bör nämnas, att vi inte avser att ge en teologisk utläggning eller kommentar av texten i notapparaten. Denna kommer endast att innehålla uppgifter om historiska förhållanden samt kortfattade förklaringar till ord och begrepp som kan vara svåra att förstå för nutida läsare. [15]

Stiftelsen Biblicum är helt fristående och oavhängig av stat och samfund. Genom vår bundenhet till Skriften och den lutherska bekännelsen står vi nära alla dem som håller fast vid Skriften och Bekännelsen. Men Biblicum ägs och drivs av en fristående stiftelse i överensstämmelse med dess konstitution. [16]

Vår oavhängighet är också i någon mån en garanti för att »Svenska Folkbibeln» inte skall bli någon samfundsbibel med någon särskild samfundsteologi. Genom vår frihet vill vi hävda att Bibeln står över alla samfund och trosriktningar. Alla skall kunna bruka Svenska Folkbibeln till sin uppbyggelse och sin undervisning, oavsett vilken kyrka eller vilket samfund man bekänner sig till. [17]

Alla kan också stödja Biblicums översättningsarbete med förböner, synpunkter på översättningen, gåvor och kollekter. Vi är som fristående helt beroende av generöst ekonomiskt stöd. Ofta har vi haft anledning att återkomma med vårt tack för trofast stöd genom åren. Det har möjliggjort ett omfattande arbete. Från och med detta nummer utges Tidskriften Biblicum av en redaktionskommitté, som består av Biblicums styrelse. Tidskriften utkommer med ännu ett nummer 1986. [18]

Nu ber alltså stiftelsen Biblicum om fortsatt förtroende, och om möjligt utökat stöd i form av gåvor, donationer, minnesgåvor och kollekter. Ett bibelöversättningsarbete, som i trohet mot Gud och hans heliga Ord vill ge hela svenska folket Bibeln på modern och vårdad svenska borde vara hela svenska folkets angelägenhet. Det är en framtidsinvestering, inte minst för våra barn och ungdomar. [19]