Vigsel av homosexuella

Av: I. F. | Nr 3, 1989 sida 133

I Svenska Dagbladet kunde man för en tid sedan finna följande rubrik: »Anmälan mot vigsel av två män». [0]

Kyrkoherde Bengt Inghammar har anmälts till Göteborgs domkapitel för att han, i en akt i Annedals kyrka, välsignat två män som lever i ett sexuellt förhållande. Anmälan har gjorts av kyrkoherde Jan-Åke Karlsson, Virestad, sedan han i tidningen Kvällsposten läst en artikel med rubriken: »Gifta: Knut 21, Bengt 42.» Prästen förklarar att han tänkt igenom saken väldigt noga och att detta är »ett sätt att försöka påverka Svenska kyrkans officiella ställningstagande i synen på homosexuella förhållanden.» [1]

Vad som här har skett i praktiskt handlande har tidigare varit och är fortfarande föremål för undersökningar och utredningar. Dessa går mer eller mindre ut på att betrakta ett varaktigt homosexuellt förhållande som något helt naturligt, som bör accepteras av inte bara samhället utan också av kyrkan. I denna avsikt har teol dr Eskil Franck, sekreterare i Svenska kyrkans bekännelsekommitté, skrivit en längre artikel i ämnet i Svensk Kyrkotidning nr 27-28 1989. Han framför där den tanken att Bibeln förbjuder endast den homosexualitet som utövas i samband med hednisk kult. När Franck sedan behandlar frågan om vad bibeltexterna säger i dag, förklarar han att ett homosexuellt förhållande ibland kan vara tillåtet [2]

när sådana människor som inte valt att vara homosexuella – så som det framställs i Rom 1 – utan är det, antingen så att de insett förhållandet under hela sitt medvetna liv eller så att de vid en viss tidpunkt i livet upptäckt det, och trots att de i många fall försökt bekämpa denna läggning med alla medel ändå tvingas konstatera att sådana är de och sådana förblir de [3]

I Göteborgs Stiftstidning nr 24 och 25 1989 går civilingenjör Martin Wihlborg emot Francks artikel. Han skriver att Skriftens ord om homosexualitet inte bara avser den som förekom i den hedniska tempelprostitutionen. Härvid hänvisar han till Skriftens framställning i 1 Mos 19:1-13, 3 Mos 18:22, Rom 1:24-27 och 1 Tim 1:9-10. Eskil Francks framställning tillbakavisas. Wihlborg sammanfattar: [4]

Vi har olika läggning, som gör att den ena människan är benägen för en synd, som den andra människan kanske aldrig känner sig frestad till. Detta kan gälla dråp, otukt, stöld och utövad homosexualitet. Ingen människa blir hjälpt genom att hon får höra att just hon har rätt att utöva det som faktiskt är karakteriserat som synd enligt Den heliga Skrift. Däremot måste varje människa som ser sin synd och vill bli befriad från den ständigt påminnas om att också hon har en Frälsare, som har lidit också för henne, varför också hennes synd är utstruken och bortglömd hos Gud. [5]

Biodynamisk odling, hälsovård och hednisk religion.

Av: Christer Hugo | Nr 3, 1989 sida 134| Ansvarig utgivare: Ingemar Furberg

Medvetandet om att det är viktigt att vårda natur och miljö går idag rakt igenom alla politiska läger. Förra riksdagsvalet i Sverige har betecknats som ett »miljöval» – ett val där frågor om miljövård och hushållning med naturresurser stod i centrum. Också utifrån Bibeln vet vi att människan är satt att råda över skapelsen (1 Mos 1:28), inte att bedriva rovdrift av den och fördärva den för kommande generationer. [0]

I samband med miljöfrågorna aktualiseras ofta frågor om odlingssätt i jordbruket och om människors kroppsliga hälsa. Man talar om giftfri odling. Man talar om naturläkemedel. Och mycket är förvisso positivt. Men det är ändå på sin plats att för en kristen se upp i detta sammanhang. Detta framstår klart från en nyutkommen småskrift, »Biodynamisk odling – odlingsform eller mysteriekult?» av Jörgen Molin (övers från danskan, förlaget Salt & Ljus och Föreningen »Kristna Bönder»). [1]

Det som för oss konsumenter lätt skapar förvirring är att alternativodlade jordbruksprodukter av massmedia ofta samtliga benämns »biodynamiskt odlade». Man gör ingen skillnad mellan ekologiskt och biodynamiskt jordbruk. Men det finns skillnader och stora sådana. I biodynamisk odling räcker det inte med ickekemisk ogräsbekämpning och organisk gödsling, utan här kommer hela den antroposofiska religionen med i bilden. Rudolf Steiners gnostiska och hedniska filosofi »är av avgörande betydelse för det biodynamiska jordbruket – honom förutan hade det inte funnits ett sådant» (Molin). Jörgen Molin skriver: [2]

På samma sätt som Steiner har en »andevetenskaplig» (antroposofisk) uppfattning om människan, har han det också om jordbruket. Därför har det fysiska tillståndet i jord, växter och djur i sig självt mindre betydelse, medan däremot de kosmiska villkoren i odling och växt har den allra största betydelse. Till exempel är vatten inte endast vatten, som vi känner det. Vi betraktar vattnet som en del av växtförutsättningen, och vi gläder oss när det kommer på tidpunkter när jord och växter har behov av det. För Steiner och för nutidens biodynamiker är vattnet ett fördelningsnät för månens krafter. Enligt Steiner är det dessa som frambringar frönas grodd i jorden. All sådd bör därför ske med hänsynstagande till tiden för fullmåne, eftersom dess krafter är verksamma när det har kommit regn – helst mycket – under tiden före månfasen… Under jorden verkar krafterna från solen, Mars, Jupiter, Venus, Merkurius och månen. Tillsammans skapar de en växelverkan, som ger gjorden dess »liv» – och därvid också det i jorden som har en astral verkan. Astral hänvisar till själen, och det sägs att jorden har en levande själ. [3]

Molin beskriver så de biodynamiska metoderna vid gödsling, ogräsbekämpning och skadedjursbekämpning. Steiner anvisar denna metod när det gäller att få bukt med jordsork: [4]

… det är nödvändigt att fånga en förhållandevis ung sork och flå den, så att man får tag på skinnet. Detta måste ske medan Venus står i Skorpionens tecken. I detta fall är det inte månen som är den främsta orsaken till fortplantningsförmågan utan de kringliggande fixstjärnorna som är bestämmande, och det är enligt Steiner orsaken till att stjärnbilderna är grupperade i djurkretsens tecken. Skinnet måste brännas och askan omsorgsfullt strös ut över åkern – då kommer sorkarna att hålla sig borta. [5]

Enligt denna vidskepelse bedrivs alltså det biodynamiska jordbruket. Det handlar inte om att framställa alternativt odlade, hälsosamma lantbruksprodukter, utan [6]

Biodynamisk odling utnyttjar de så kallade astrologiska/kosmiska krafterna för att framställa livsmedel och husdjursfoder, som är särskilt berikade med olikartade kosmiska energier. [7]

Samma principer som ligger till grund för den biodynamiska odlingen återkommer sedan också när det gäller den antroposofiska hälso- och sjukvården. Denna presenteras ofta på ett aningslöst sätt i tidningar, radio och TV. I Sverige har ju antroposoferna sitt centrum i Järna i Sörmland, och där driver man bl.a. en enskild klinik. [8]

I Steiners hälsopedagogik ingår biodynamiskt odlade örter som en viktig del, och hälsopreparaten produceras utifrån de antroposofiska föreställningarna. Jörgen Molin citerar i sin skrift en annan författare, Samuel Pfeiffer, som i boken »Hälsa till varje pris» skriver: [9]

Steiners hälsopedagogik, som idag praktiseras vid mer än hundra institutioner över hela världen, grundar sig på den uppfattningen att »ödet (karma) har fört barnens själar in i sjuka, missbildade kroppar». Enligt Steiners lära bör behandlingen av de sjuka barnen ha i sikte att låta dem »mogna fram i själen så de får nya krafter för nästa inkarnation». [10]

Att det här är fråga om synsätt och tankar som inte på något sätt kan förenas med Bibelns lära är uppenbart. Här bör kristna människor, som vill äta giftfritt och leva hälsosamt, vara vaksamma. Ekologi och hälsa är en sak, biodynamik och antroposofi en annan. Aposteln Paulus skriver: »Vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud; och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna.» 1 Kor 10:19-20. Se också 1 Kor 10:23-33. [11]