| Nr 3, 1990 sida 42

Det är mycket som kräver vår uppmärksamhet idag. Vi skall laga mat, ta hand om barnen, arbeta i butiken, på kontoret eller i fabriken, svara i telefon, handla och utföra dussintals andra plikter. En del är viktiga. Andra är kanske inte lika viktiga. [0]

En sak som påkallar vår uppmärksamhet är emellertid viktigare än allting annat – viktigare än våra arbeten, viktigare än hälsan, viktigare till och med än att äta. Johannes Döparen riktar vår uppmärksamhet på detta, som bör vara vårt första och viktigaste intresse, när han pekar på Jesus och säger: [1]

Se Guds Lamm! [2]

Jesus är Guds Lamm, eftersom Han [3]

1. Utgavs av Gud, och [4]

2. Offrades till Gud. [5]

1. Lamm har inte någon framskjuten roll i våra liv, åtminstone inte hos oss i USA. Bortsett från en och annan butik med lammvaror, en lammullströja eller pläd av lammull, går det kanske veckor och månader då de flesta bland oss inte ens tänker på får eller lamm. [6]

Det hade varit helt annorlunda om vi varit judar på Jesu tid. Då offrades ett lamm i templet varje morgon och kväll, dag efter dag, år ut och år in, enligt föreskrifterna för gudstjänsten. Till dessa offer kom så offer på sabbaten, månadsoffer, påskoffer, veckofestens offer, jubelårsoffer, offer på försoningsdagen, tempeloffer och offer vid andra tillfällen, då sådana föreskrevs. Så fanns också föreskrifter om personliga offer vid olika tillfällen i livet, som vid en moders rening när hon fått sitt barn. Ja, vid påskfirandet slaktade varje familj ett lamm eller en killing och halstrade och åt det. Det är klart att lamm och andra offerdjur spelade en framskjuten roll för folkets religiösa liv i Gamla testamentet. [7]

Alla dessa lamm skulle tjäna som påminnelser för folket om det Lamm som Gud själv en dag skulle utge som ett fullkomligt offer, som räcker för världens synder. De lamm som israeliterna offrade skulle vara helt felfria. De skulle förebilda fullkomligheten och heligheten hos Guds Lamm, som skulle komma. Ivrigt väntade folket i Gamla testamentet, som trodde på Guds löften, på honom som Jesaja profeterade om: »Han fördes bort likt ett lamm till att slaktas, och liksom ett får som är tyst inför den som klipper det, ja, han öppnade inte sin mun.» (Jes 53:7). [8]

Tänk ett ögonblick på den uppståndelse som uppstod bland folket runt Johannes Döparen, när han såg Jesus närma sig och utropade: »Se Guds Lamm! » Gud sände Johannes att vara Jesu vägröjare. Han skulle förbereda folket för Kristi ankomst. Strax innan hade Johannes döpt Jesus och då hört Fadern vittna från himlen: »Denne är min Son, som jag älskar. I honom har jag behag.» Johannes kände igen Jesus som Guds Lamm, som man länge hade väntat på. Och han visade folket till honom. [9]

Ni har kanske sett hur det kan vara på en flygplats. Passagerarna lämnar planet. En skara människor står och väntar på att få hälsa på sina anhöriga och vänner. De spanar ivrigt bland dem som kommer. Då plötsligt ropar en kvinna: »Titta, där är han!» Och familjen och vännerna skyndar fram och omfamnar resenären. Man riktigt känner förväntningarna, glädjen och värmen i välkomnandet. [10]

Tänk så annorlunda mottagandet av Guds Lamm var, när han kom i världen. Evangelisten Johannes skildrar det så här: »Han kom till sina egna. Men hans egna tog inte emot honom.» (Joh 1:11). I stället skrek de: »Korsfäst honom! Korsfäst honom!» Ja, han blev dödad, förkastad och föraktad. [11]

Men också hans död var i full överensstämmelse med Guds syfte och hans kunskap om det som skulle komma. Det var just därför han kom i världen. Han lämnade sin ärorika tron i himlen för att bli ett Lamm som offrades åt Gud. [12]

2. Johannes säger att Jesus är »Guds Lamm, som tar bort världens synd.» Mer än 700 år tidigare skrev Jesaja: »Herren har lagt all vår orättfärdighet på honom. » (Jes 53:6). [13]

Oroar dig ditt samvete? Plågas du av någon synd? Har du försökt att glömma, dock utan att lyckas? Du kan vara helt lugn. Herren har lagt denna synd och alla andra synder på sitt eget Lamm. Lammet Jesus har tagit bort världens synd. Det har aldrig funnits en man eller kvinna eller ett barn, och det kommer aldrig att finnas, vars arvsynd och verksynd inte har tagits bort av Guds Lamm. Hela den väldiga mängden synder är borta, borta för alltid. [14]

För att kunna ta bort dessa synder måste Guds Lamm dö, ty »syndens lön är döden» (Rom 6:23). Blodet från oräkneliga lamm och får, getter och killingar, tjurar och kalvar, som offrats på judarnas altaren, förebildade och pekade på Kristi blod, på honom som offrade sig själv åt Gud som ett fullkomligt offer, en gång för alla. [15]

Bibeln betonar: »utan att blod utgjutes ges ingen förlåtelse för synden.» (Hes 9:22). Men på korsets altare förvärvade Jesus, Guds Lamm utan synd och fläck, syndernas förlåtelse åt alla människor. Döden var fullbordan av den räddningsaktion hans kärlek drev honom att genomföra. Det var kärlek som drev honom att gå in under lagen och uppfylla dess krav i vårt ställe. Det var kärlek som drev honom att offra sitt blod i omskärelsen, att uppfylla all rättfärdighet i dopet och att genomlida skammen och pinan på Golgata kors. [16]

Hur framgångsrikt hans nådesuppdrag var kunde världen se tre dagar efter hans död. Genom att uppväcka Jesus från de döda visade Gud att han mottagit offret, som hans Son framburit. Vår skuld var till fullo betald. Nu kan vi säga med David: »Så långt som öster är från väster låter Han våra överträdelser vara från oss.» (Psalt 103:12). Aldrig mer kan de stå upp och plåga oss. Inte ens i dödens stund, när vi nalkas Kristi domstol, behöver vi frukta. Genom tron är vi iklädda fläckfri klädnad genom hans blod och rättfärdighet. Därför kan vi träda fram för honom med glädje och förtröstan. Han är vår käre Frälsare. Enligt löftet skall han inbjuda oss att ta i besittning vårt hem i himlen, som är berett åt oss. [17]

När Johannes Döparen säger: »Se Guds Lamm, som tar bort världens synd!», så manar han oss inträngande att tro på detta Lamm och följa honom. Det finns inget i världen som är så viktigt. Ingenting . Ty när detta livet en gång är förbi, så är det inget annat som gäller. Amen. [18]