Av: Ingemar Furberg | Nr 3, 1991 sida 83

I brevets inledning meddelar Judas att han är ivrigt sysselsatt med »att skriva om vår gemensamma frälsning». Han ville skriva i detta ämne men ser sig av omständigheterna tvingad att i stället rikta en inträngande förmaning till sina adressater. De förmanas att verkligen kämpa för att bevara tron, trons innehåll, som av Gud »överlämnats åt de heliga». [0]

Adressaterna hotas nämligen av en grupp människor, som bakvägen tagit sig in i församlingen. I detta »innästlande» ligger »en dom» över församlingen, som har låtit något sådant ske. Dessa som på felaktigt sätt blivit församlingsmedlemmar opererar nu öppet inne i församlingen. De såg i den frihet som Kristus vunnit åt människor inte en befrielse från synd utan en frihet att synda. De förkunnade denna gudlösa frihet, denna »libertinism» = frigjordhet, helt öppet och fräckt (8, 13, 16, 19). I stället för att lämna församlingen förde de fram sina fördärvliga meningar inom den (12). Judas talar om dem som drömmare, vilket tyder på att de gjorde anspråk på att stödja sig på särskilda syner och uppenbarelser. Judas skriver att församlingen skall bryta med dem. [1]

I detta brev finns inte ett enda direkt citat från GT. Men brevet är fyllt av exempel från GT. Här påminner Judas om det otroende Israel, om Sodom och Gomorra, om överängeln Mikael, om Mose, Kain, Bileam (Balaam), Kora och Hanok. Den förförelse som hotade adressaterna hade också i gammaltestamentlig tid hotat menigheten. Det förgångna är därför för Judas profetiskt. Dem han skriver till behövde påminnas härom, även om de redan »visste allt» detta (5). [2]

I en tid när det så ofta sägs att kyrkan och församlingen skall vara öppen för alla slags läror och ideologier och att det skall vara »högt i tak i kyrkan», kan det vara lärorikt att eftertänksamt läsa detta brev. Kyrkan och församlingen skall lyssna till det profetiska ordet i GT (14-15) och till vad som är sagt av »vår Herres Jesu Kristi apostlar» (17). I deras ord är »vår allraheligaste tro» uppenbarad. Det är detta trosinnehåll, denna lära, som skall bevaras, bekännas och förkunnas. Skyndsamt skriver Judas till adressaterna. Redan inledningsvis ger han dem uppmaningen att »kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga». Denna maning ger varje bibelläsare något att tänka på. [3]