Norman Macbeth, Darwin Retried (Gambit, 53 Beacon St., Boston, Mass. 02108), 163 sid. 6.95 dollars. [0]

En av årets mest betydelsefulla böcker. En väldokumenterad undersökning av gamla och nya försök att förklara livets mångfald. Förödande för darwinismen och dess avläggare. Författaren ser inte som sin uppgift att presentera något alternativ till neodarwinismen utan vill helt dra uppmärksamheten till sina argument emot utvecklingsteorierna. För ytterligare en rent vetenskaplig kritik av neodarwinismen och dess förutsättningar hänvisas till G. A. Kerkut, Implications of Evolution, International Series of Monographs in Pure and Applied Biology/Zoology Division, Vol. 4, Pergamon Press, Oxford 1965. [1]

Gustaf Adolf Danell, Så får din själ leva, Tredje årgångens högmässotexter tillämpade på vår tid. Bokförlaget Pro Veritate, Uppsala 1971, 329 sid. C:a 43 kr. inkl. moms. [0]

Denna postilla bör ingen missunna sig. Den ger verkligen föda för själen, fast och näringsrik. Danell har inte gått i den fällan att söka göra Guds ord mera aktuellt för nutidsmänniskan genom att göra nutidsmänniskans tankar till Guds. Hans predikningar är verkligen aktuella och inträngande just därför att han håller sig till allt Guds ord som »är skarpare än något tveeggat svärd». Evangelium ljuder inte bara rent utan också klart. Ordet måste ta ifrån människorna deras falska tröstegrunder och blottlägga syndafordärvet. Vänd om, vänd om, innan det är för sent ljuder det gång på gång i denna postilla. Kristus fullgjorde vad du borde, och blev din rättfärdighet. »Hören, så får eder själ leva» (Jes. 55:3). »Den ogudaktige övergive sin väg och den orättfärdige sina tankar och vände om till Herren, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall beskära mycken förlåtelse» (Jes. 55:7). [1]

Danell lever inte i någon illusion om att allt är väl beställt, att alla tror på Jesus bara därför att de går i kyrkan.[2]

Han smeker inte medhårs, gisslar självrättfärdighet, falskhet och hyckleri var de än är till finnandes. Av kärlek! Han vill väcka, ge den rätta trösten, lära, varna och förmana. Som en rätt lärare och profet står han under Ordet. [3]

 

Dagligt bröd. Betraktelser ur den Lutherska kyrkans Skattkammare samlade av Gunnar Juelsson. Kyrkliga Förbundets Bokförlag, Göteborg 1971. [0]

Korta, kärnfulla betraktelser av en rad fäder som Johann Arndt, Johann Albrecht Bengel, Karl Heinrich von Bogatzsky, Lars Magnus Engström Johan Philip Fresenius, Johann Gerhard, Martin Luther m.fl. I anslutning till Ps. 119:105 skriver J. Arndt: »Genom Guds Ord blir vi uttagna ur satans förskräckliga rike och insatta i vår Herres Jesu Kristi nåderike (Kol. 1:12, 13). Förfärligt är det att vara i satans rike, men tröstefullt att leva i nådens rike. Genom Guds Ord mottar vi den högsta och ädlaste gåva, nämligen tron (Rom. 10:17), varigenom vi blir saliga, ja, övervinner satan och världen: »Detta är den seger, som har övervunnit världen: var tro» (1 Joh. 5:4). Denna andaktsbok är en gåva till trons människor. [1]

N. O. Rasmussen, Den karismatiske vaekkelse – pinse på ny? Dansk Luthersk Forlag, Hilleröd 1971, 144 sid.[0]

Vad innebär egentligen den karismatiska väckelsen? Är den en förnyelse från Gud? Denna väckelse som uppenbarligen fick sitt genombrott i USA i april 1960, blir i boken rikligt belyst genom att förf. låter rörelsens egna företrädare komma till tals. De vittnar om en genomgripande förnyelse, om kärlekens ande, om broderskap och andlig gemenskap trots skilda konfessioner, om att en efter en fick mottaga Andens dop, om tungotal m.m. Själva ser de den karismatiska väckelsen som ett nytt avgörande frälsningshistoriskt ingripande från Gud före denna tidsålders slut. Man hänvisar bl.a. till Joels profetia om att Gud skall utgjuta sin Ande över allt kött (Joel 2:28ff.). [1]

Rasmussen framhåller att Skriften är den probersten efter vilken denna väckelse skall prövas och bedömas. Det som står skrivet, det är Guds eget uppenbarelseord, det är Andens klara tal, som aldrig tar miste eller leder fel. Ingen andeuppenbarelse får därför ställas över Skriften. Därvid måste vi allra först komma ihåg, säger R., att vi lever i avfallets tid, och att två mäktiga strider om människans själ. Frågan gäller alltså om denna »andens vind» är från Gud eller från förföraren. Bibeln manar till vaksamhet och prövning. »Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar» (Matt. 7:15). »Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen» (1 Joh. 4:1, inte 4:14 som det står i boken). Det är inte fråga om att utsläcka Anden, utan om att pröva allt. »Utsläcken icke Anden, förakten icke profetiskt tal, men pröven allt, behållen vad gott är» (1 Tess. 5:19-21). [2]

Rasmussens granskning av den karismatiska väckelsen utifrån Skriften resulterar i att han finner bestämda faror förbundna med denna väckelse. Han finner bl.a. följande: [3]

  1.  en obiblisk lära om Andens dop som en särskild upplevelse. En del troende är döpta med den helige Andes dop, andra icke. I en lång exkurs utreder han sedan vad det betyder att vara döpt i den helige Ande. [4]
  2.  en obiblisk lära om tungotal som tecknet på att man är andedöpt och som vittnesbörd om att man är uppfylld av den helige Ande i särskilt hög grad. Också tungotalet blir belyst i en exkurs. [5]
  3.  en obiblisk lära om hur man mottager Anden, vilket riskerar att föra människor bort från nåden i Kristus. [6]
  4.  en osund och farlig koncentration på det extraordinära och mirakulösa[7]
  5.  en likgiltighet för läran, som för i riktning mot relativism. Den som står undrande inför den karismatiska väckelsen eller vill pröva den i Bibelns ljus, har mycket att hämta ur denna bok. Boken innehåller som efterskrift »Kristendomens schibbolet» av C. O. Rosenius. [8]

 

Klargörande böcker om luthersk teologi och skriftsyn

Crisis in Lutheran Theology, Vol. I. Essays by John Warwick Montgomery. Baker Book House, Mich., 1968. 133 sid. [0]

Denna bok vill visa på farorna i den rådande teologiska situationen. Den analyserar skarpsinnigt en rad olika försök att skilja Skriftens inspiration och ofelbarhet åt, försök som misslyckas därför att det enligt Montgomery är en omöjlighet. Likaså försöken att dela upp Bibelns innehåll i dels ett religiöst och dels ett icke-religiöst innehåll och hävda att det förra är inspirerat eller helt tillförlitligt, det senare däremot präglat av mänskliga misstag. Vilket är kriteriet för vad som är religiöst och vad som är profant? Och hur kan man visa att just de teologiska påståendena i Bibeln är inspirerade? Skulle de himmelska tingen vara lättare än de jordiska att ha korrekt kunskap om? Jfr Joh. 3:12! Historiska och geografiska uppgifter är inte givna för sin egen skull som i lexikon utan insatta i ett teologiskt sammanhang, ur vilket de inte kan utgallras som felaktiga utan att det teologiska budskapet ändras. [1]

Montgomery behandlar vidare frågor som fakticiteten av de händelser som första Mosebok berättar om, Jona’s historicitet, Kristi person och verk. Rudolph Bultmann, Karl Barth, Heinrich Ott och en rad andra moderna teologers »teologier» analyseras. [2]

Mot den moderna teologins upplösning av Bibelns auktoritet ställer M. Martin Luther och de lutherska bekännelseskrifterna. Enligt dessa måste Bibeln tolkas bokstavligt och faktiskt, såvida inte texten själv hävdar något annat. »All bildlig tolkning», skriver Luther mot Erasmus »är som ett snabbverkande gift och bör undvikas, såvida inte Skriften själv absolut kräver en sådan tolkning», WA, XVIII, 701. Det är ganska märkligt hur det svenska biskopsmötet (27-29 sept. 1971) utan vidare kan förklara denna den lutherska kyrkans hållning till Skriften som stridande mot kyrkans lära!! [3]

Crisis in Lutheran Theology, Vol. II. An Anthology Edited by John Warwick Montgomery. Baker Book House 1969. 194 sid. [4]

Denna andra volym kräver inte lika mycket fackkunskap av sin läsare som vol. I. Här medverkar en rad av världens ledande lutherska teologer. Det är omöjligt att kommentera alla artiklalna i en kort presentation Prof. Robert Preus ger i uppsatsen »Läran om uppenbarelsen i samtida teologi» en klargörande analys om olika försök att lägga in något annat i begreppet »uppenbarelse» än vad termen egentligen avser. Somliga har på senare tid hävdat att med uppenbarelse menas en Guds konfrontation med människan på det personliga planet, inte »kommunikation» utan snarare »kommunion» (t.ex. Brunner, Bultmann, Nygren). Andra att »uppenbarelse» är lika med Guds handlande i historien, d.v.s. bakom vanliga händelser står Gud, och när människor förmår se Guds handlande bakom historiens förlopp, blir dessa händelser genom deras tolkning till uppenbarelse (se t.ex. G. Ernest Wright, God Who Acts). Denna tolkning leder till att man måste räkna med att Israel hade en unik tro. Israels historia menar man utgöres av en serie händelser, som skulle kunna förklaras med inomvärldsliga orsaker. Men genom sin unika tro har Israel tolkat många av dem som resultatet av Guds direkta ingripande. [5]

Detta sätt att se på uppenbarelsen är mycket vanligt i modern bibelforskning. Man söker förklara allt utan att räkna med en övervärldslig faktor. I stället för att sätta någon tilltro till Bibelns uppgifter om att Gud har informerat om sådant, som människor ingalunda kunde tänka ut, gör man människor till det bibliska budskapets upphov. »Endast ett folk som hade lärt sig att se på sig själv med en viss distans och uppfatta sin existens bland de andra folken som ett problem, kunde tala på detta sätt om sin utkorelse», skriver prof. Gerleman betecknande med anledning av 5 Mos. 7:7-8 (Gerleman, Andersson, Nyström, Kommentar till predikotexter ur Gamla testamentet, 1971, s. 118). Men enligt Bibeln är det inte tack vare Israels stora tro, som vi har fått Uppenbarelsen, Skriften, utan tvärtom, trots folkets stora otro och endast till följd av Guds nådiga vilja att ge sann information genom profeter, evangelister och apostlar »Människor, drivna av den helige Ande, talade, vad som gavs dem från Gud» (2 Petr. 1:21). »Vad gott är har han (Gud) kungjort för dig, o människa» (Mika 6:8). [6]

Förutsättningen för den historisk-kritiska bibelforskningen ligger i att Bibeln enbart är ett mänskligt svar på Guds via inomvärldsliga orsaker kanaliserade aktivitet bland sitt folk och därför fullt av misstag och felaktigheter. Denna förutsättning fäster inget avseende vid Skriftens egna anspråk vad beträffar dess ursprung, dess kraft och auktoritet. Och den förklarar bort eller lämnar obeaktad Jesu undervisning om Gamla testamentets auktoritet. [7]

Preus exemplifierar hur samtida teologi kringgår Bibelns anspråk och följaktligen inte går med på att den heliga Skrift är vere et proprie Guds ord, att Ordet verkligen är ande och liv (Joh. 6:63), alltså annorlunda beskaffat än mänskliga funderingar. Skriften är ju enligt sitt eget vittnesbörd Ordet från Guds mun, som har förmagan ( dunamena) att ge oss vishet till frälsning, genom tron på Jesus Kristus (2 Tim. 3:15). Allt vi kan säga om Skriften, dess kraft dess auktoritet, dess fullkomlighet ( ophaleia), dess ofelbarhet, är en följd av dess gudomliga ursprung, dess inre natur ( forma) såsom Guds ord, hävdar därför de ortodoxa lutherska teologerna. [8]

Prof. Preus tar i en annan artikel upp frågan om »Bibelutläggningen och den lutherska kyrkan idag». Han visar hur den stora frågan idag gäller Skriften, nämligen frågan om »Skriften allena» ( sola Scriptura). Precis som man tidigare ville ta bort förtröstan på frälsningen »av nåd allena» ( sola gratia), så vill man nu ta bort tilltron till Skriften. [9]

Enligt Luther och de lutherska bekännelseskrifterna, vars undervisning de lutherska kyrkorna enligt sin bekännelse stöder sig på, ger Bibelns första kapitel en grundläggande undervisning om vad som faktiskt har hänt. Enligt de lutherska bekännelseskrifterna är också dessa texters teologiska betydelse helt beroende av dessa berättelsers fakticitet. Med rikliga citat visar Preus detta. Att genom sin bekännelse bedyra att bekännelseskrifternas undervisning är biblisk och riktig och samtidigt förneka att 1 Mos. 1-3 ger en beskrivning av vad som faktiskt har hänt borde vara en omöjlighet, men exemplen är många på en sådan omöjlig kombination. [10]

Bland de övriga artiklarna i denna bok vill vi särskilt nämna prof. Raymond Surbergs klargörande uppsats »Konsekvenserna av den historisk-kritiska metoden för tolkningen av Gamla testamentet». [11]

Robert D. Preus, The Theology of Post-Reformation Lutheranism. A Study of Theological Prolegomena. Concordia Publ. House, St. Louis 1970, 462 sid. [12]

Vad lärde egentligen Luther och de efterreformatoriska lutherska fäderna om Kristus och Skriften? Numera råder det mycken oklarhet om detta och även lärda män har velat göra gällande att de lutherska fäderna på 1600-talet föll offer för en alltför strikt bibeltrohet, som skulle vara främmande för Luther (så uppenbarligen biskopsmötet 27-29 sept. 1971). Man skulle ha utvecklat en inspirationslära, som bl.a. Luther inte skulle ha velat kännas vid och som gör Skriften till något annat än den själv vill vara. [13]

Denna negativa bild av de efterreformatoriska fäderna har okritiskt accepterats av många. Den som är något förtrogen med dessa fäders skrifter har emellertid måst ställa sig minst sagt undrande inför de negativa omdömena. Hur efterlängtad är därför inte en noggrann studie av vad de efterreformatoriska fäderna i verkligheten lärde. Robert Preus har påtagit sig den enorma uppgiften att i detalj gå igenom de oerhört många och omfattande verk (på latin) från ca 1550-1750 för att klarlägga vad dessa teologer verkligen lärde. Nu föreligger det första bandet (av tre), som redovisar resultatet av denna forskning. Vilken gåva är inte denna bok för alla som vill veta vad den efterreformatoriska lutherdomen verkligen lärde! Dröj inte att beställa den. Den ger en överskådlig och lättfattlig framställning med riklig dokumentation. I boken »Det står skrivet» har vi påpekat hur bibelkommissionen gör orättvisa åt de ortodoxa teologerna. Efter läsningen av denna bok ville man understryka detta ännu starkare. Vi hoppas få återkomma till denna utomordentliga bok av Preus och ser fram emot de båda övriga volymerna. [14]

Jacob A. O. Preus, It is Written, Concordia Publ. House 1971. 74 sid. [15]

Utgångspunkten är Jesu undervisning om Skriften och det uppdrag och den auktoritet han gav apostlarna. Klart och koncist behandlas frågorna om Skriftens natur, auktoritet, inspiration, tillförlitlighet och frälsande kraft. »It is Written», det betyder »det står skrivet», och vad som står skrivet kan inte falla. »Skriften kan ju icke bliva om intet» (Joh. 10:35) [16]

Hjälpmedel vid bibelstudiet

I denna tidskrift kommer vi att regelbundet söka informera om olika kommentarer och handböcker som kan vara till hjälp vid ett grundligare studium av Skriften. Många teologie studerande, präster och predikanter står ofta rådvilla inför valet av hjälpmedel för bibelstudiet. De som kan läsa engelska och tyska har ganska mycket att välja bland, men kvaliten är givetvis ojämn. På svenska språket saknar vi alltjämt en rad handböcker och kommentarer. [0]

Med glädje kan vi emellertid konstatera att en fjärde omarbetad upplaga av Biblisk Uppslagsbok, utgiven av teol. dr David Hedegård och prof. Aapeli Saarisalo, nu utkommit (EFS-förlaget 1972). De som tidigare brukat denna uppslagsbok vid förberedelsen av predikningar eller bibelstudier känner till värdet av den. Inom ramen för drygt ll00 spalter måste behandlingen av de många uppslagsorden bli ganska kortfattad, men den information som ges är rik och substantiell. Det är inte på många ställen som man vill sätta frågetecken eller bockar i kanten. [1]

Fördelen med Biblisk Uppslagsbok framför t.ex. Svenskt Bibliskt Uppslagsverk är att vi här inte så mycket får del av forskares olika teorier om Bibeln och dess innehåll, utan i stället Bibelns egna uppgifter, tydligt presenterade och belysta av historiskt och arkeologiskt material. Hur menar t.ex. Moseböckerna att tabernaklet har sett ut, och vilken funktion har det enligt texterna haft? Det får man en klar uppfattning om medelst text och illustration i Biblisk Uppslagsbok. Svenskt Bibliskt Uppslagsverk däremot saknar här både illustrationer och en klar framställning av Bibelns egna uppgifter. I stället presenteras teorin om att detaljerna om tabernaklet är en produkt av sen prästerlig spekulation som saknar verklighetsbakgrund (se art. »Tabernaklet och historisk-kritisk metod» i detta nr). [2]

Illustrerat Bibel-lexikon i tre (tyvärr dyra) praktband föreligger nu komplett på svenska. Det är resultatet av en stor stabs arbete med prof. Hugo Odeberg och pastor Thoralf Gilbrant som huvudredaktörer. Verket innehåller bl.a. en analytisk ordbok, där innebörden i Bibelns hebreiska och grekiska huvudord presenteras, samt en komplett konkordans, båda sakerna av stort värde för bibelstudiet. [3]

I samband med viktiga uppslagsverk vill vi också nämna The New Bible Dictionary, Inter-Warsity Press, London 1970. För den som kan läsa engelska är detta ett mycket förnämligt uppslagsverk, det gäller i synnerhet den arkeologiska och historiska information som här ges i anslutning till Bibelns huvudorter och huvudpersoner. [4]

När det gäller handböcker i inledningsvetenskap vill vi nämna följande engelskspråkiga arbeten. Till Gamla testamentet föreligger en Introduction to the Old Testament av R. K. Harrison (The Tyndale Press, London 1969), som är mycket omfattande (1200 sid.). Den ger en rik information om Gamla testamentets böcker, Israels historia, religion och arkeologi. Ibland ger sig förf. in på äventyrliga lösningar, men på det stora hela har läsaren här mycket att hämta. De omfattande fotnoterna ger rika anvisningar för ett mera detaljerat studium. Gleason L. Archer Jr., A Survey of Old Testament Introduction, Moody Press, Chicago 1965 är av något ojämn kvalitet men ända värdefull. Edward J. Young, An Introduction on the Old Testament, The Tyndale Press, London, 3. omtr. uppl. 1966, är tyvärr utgången från förlaget. K. A. Kitchen, Ancient Orient and Old Testament, The Tyndale Press 1966, är en mycket nyttig bok, som ingen teologiskt intresserad bör missunna sig. [5]

Till Nya testamentet vill vi nämna följande handböcker: Robert H. Gundry, A Survey of the New Testament, The Paternoster Press, Exeter 1970, en ny värdefull handbok till Nya testamentet. Donald Guthrie New Testament Introduction, föreligger nu i en volym i en tredje omarb. upplaga (The Tyndale Press 1970), 1054 sid. Förf. redovisar här grundligt olika tolkningar och teorier om de nytestamentliga böckerna varför läsaren ges möjlighet att själv ta ställning till olika tolkningar och till förf:s egen konservativa ståndpunkt. För dem som vill tränga djupare in i bibelforskningens frågeställningar är denna bok att rekommendera. Everett F. Harrison, Introduction to the New Testament, Pickering & Inglis Ltd, London 1964, är en angenäm bekantskap för den som vill veta vad forskningen vet och icke vet om Bibelns böcker. När det t ex gäller 2 Petri brev, ges här liksom i Guthrie’s bok, en objektiv framställning av skälen för och emot brevets äkthet. Man förstår att kännedomen om alla fakta i målet gör det omöjligt för förf. att avfärda detta brev som oäkta. (Enligt bibelkommissionen däremot är brevets oäkthet »med full visshet» fastslagen). [6]