1986/1-2 – De kristnas lidande

»Det är genom mycken bedrövelse, som vi måste ingå i Guds rike» (Apg 14:22). »Den Herren älskar, den agar han» (Hebr 12:6). [1]

2. De kristnas lidanden är antingen allmänna eller sådana som endast kristna får erfara.

En kristen blir inte skonad från de allmänna lidanden som kännetecknar denna syndens och dödens värld. Dessutom har en kristen särskilda lidanden som [3]

3. Orsaken till lidandet.

Synden, som kom in i världen genom våra första föräldrars avfall från Gud, är orsaken till lidandet. Ibland kan man direkt se syndens följder. Men man får inte automatiskt sätta lidandet i samband med en bestämd synd eller extra stor syndighet. Jämför Jesu ord: »Menar ni att dessa galileer var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick lida sådant… Nej, säger jag er» (Luk 13:2-5. Se också Joh 9:2-3). [5]

4. Lidandet är för de otroende straff för deras synder.

»Det är din avfällighet som ådrar dig straff» (Jer 2:19). Se också 5 Mos 28:15-45. Gud vill därigenom väcka de otroende ur deras köttsliga säkerhet, så att de ser sin nöd och sitt behov av hjälp. [7]

5. De troendes lidande.

a) är inget straff.

Straffet ligger på honom, Herrens lidande Tjänare, Messias. »Han blev genomborrad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull. Straffet blev lagt på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår blev det botat för oss» (Jes 53:5). [10]

b) är faderlig tuktan.

Se Hebr 12:5-11: »Det är till er fostran, som ni får utstå lidande. Gud handlar med er som med söner» (v7). »Väl syns all aga för tillfället vara inte till glädje utan till sorg. Men efteråt bär den för dem som har blivit fostrade därmed en fridsfrukt, som är rättfärdighet» (vl 1). [12]

Därför är lidandet för oss kristna inte ett tecken på Guds vrede utan ett tecken på nåd. »Jag vet väl vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte of ärdens, till att ge er en framtid och ett hopp» (Jer 29:11). Därför heter det i Psalt 94:12: »Säll är den som du HERRE tuktar.» Gud sänder oss inte lidande för att plåga eller fördärva oss utan för att det skall bli oss till nytta och välsignelse. Ty »vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa» (Rom 8:28). [13]

6. Vad vill Gud åstadkomma med de kristnas lidande?

a) Att han skall få all äran.

Jesus sade: »Den sjukdomen är inte till döds utan till Guds förhärligande, så att Guds Son genom den blir förhärligad» (Joh 11 :4). Jfr Joh 9:3. När Gud kommer med hjälp i vår nöd, lär vi känna hans kärlek, makt och godhet. [16]

b) Att hans barn skall luttras och prövas.

»Mina älskade, förundra er inte över den luttringseld, som är tänd bland er och som ni till er prövning måste genomgå, och mena inte att därmed något förunderligt drabbar er. Utan ju mer ni får dela Kristi lidanden, dess mer må ni glädja er, för att ni också må kunna glädjas och fröjda er vid hans härlighets uppenbarelse» (1 Petr 4:12-13). [18]

Gud vill pröva VÅR TRO, VÅRT TÅLAMOD, VÅR FROMHET, VÅR TROHET. Han vill luttra vår tro, liksom elden renar guldet från slagg. »Därför må ni fröjda er, om ni också nu en liten tid, där så maste ske, lider bedrövelse under allehanda prövningar, för att om er tro håller provet – vilket är mycket mer värt än guldet som förgås men som dock genom eld blir beprövat – detta må befinnas lända er till pris, härlighet och ära vid Jesu Kristi uppenbarelse» (1 Petr 1:6-7). »Salig är den som är ståndaktig i frestelsen. Ty när han har bestått sitt prov, skall han fa livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älskar honom» (Jak 1:12) . »Fastän de har varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje mitt under deras djupa fattigdom så flödat över, att de av gott hjärta har givit rikliga gåvor» (2 Kor 8:2). »Väl prövade du oss, o Gud, du luttrade oss som silver luttras,… men du har fört oss ut och vederkvickt oss» (Psalt 66:10-12). »Se, jag har smält dig, men silver har jag inte fått. Jag har prövat dig i lidandets ugn» (Jes 48:10). »Hälsa Apelles, den i Kristus beprövade» (Rom 16:10). [19]

c) Att vi skall växa till i helgelse

Genom lidandet lär vi känna vår synd, vår svaghet och vanmakt i jordiska ting. Får människan alltid sin vilja igenom och slipper all nöd, blir hon lätt övermodig och självgod. Vi behöver lära oss tålamod och ståndaktighet. Paulus skriver: »Vi till och med berömmer oss av våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet verkar ståndaktighet och ståndaktigheten beprövad fasthet och fastheten hopp och hoppet låter oss inte komma på skam» (Rom 5:3-5). Vi behöver ödmjukas. »För att jag inte skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig» (2 Kor 12:7). Vi behöver lära oss att vända oss med all vår nöd och alla våra bekymmer till Herren. »HERRE, i nöden har de nu sökt dig, de har utgjutit tysta böner, när din tuktan kom över dem» (Jes 26:16). Vi behöver lära oss att lämna det jordiska och se fram emot det himmelska goda. »Väl längtar jag efter att bryta upp och vara hos Kristus, vilket ju vore mycket bättre» (Fil 1:23). [21]

d) Att vi skall skyddas från något som är värre.

Abimelek hade blivit en äktenskapsbrytare, om inte lidandet hade kommit över honom, 1 Mos 20. Därför skall vi tacka Gud också för tuktan genom lidande. »Det var mig gott att jag blev tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar» (Psalt 119:71). Avsikten med lidandet kan också vara att Gud vill tukta och hjälpa den sjukes anhöriga. Paulus lidande i fängelset tjänade till fångvaktarens bästa. Dottern till den kanaaneiska kvinnan blev sjuk, för att mamman skulle finna Kristus. [23]

7. Trösten i lidandet.

I lidandet har vi kristna en härlig tröst. »Såsom Kristuslidanden till överflöd kommer över oss, så kommer också genom Kristus tröst till oss i överflödande mått» (2 Kor 1:5). [25]

a) Vårt lidande ligger i Guds händer.

Vi lider enligt Guds vilja och är inte föremål för tillfälligheternas spel. [27]

b) Vi lider inte ensamma.

»Samma lidanden drabbar era bröder här i världen» (1 Petr 5:9). När vi lider för Kristi namns skull, lider samtidigt alla sanna kristna med. [29]

c) Vi har många trösteord i Skriften.

Psalt 50:15 »Åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig.» [31]

1 Petr 5:10 »All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet, sedan ni en liten tid har lidit, han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa er.» [32]

1 Kor 1:8 »Han skall göra er ståndaktiga intill änden.» [33]

Hebr 13:5 »Jag skall inte lämna dig eller överge dig.» [34]

Psalt 34:10-11 »De som fruktar HERREN lider ingen brist. Unga lejon lider nöd och hungrar, men de som söker HERREN har inte brist på något gott.» [35]

Psalt 32:7 »Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig, med räddningens jubel omger du mig.» [36]

Rom 8:31 »Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?» [37]

Job 5:19 »Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja sju gånger avvänds olyckan från dig.» [38]

Psalt 91:15 »Han åkallar mig och jag skall svara honom. Jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.» [39]

Psalt 46:8 »HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg.» [40]

Jes 41:10 »Frukta inte, ty jag är med dig, var inte försagd, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig också, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.» [41]

2 Kor 12:9 »Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet.» [42]

Rom 8:35-39 »Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd? …Jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.» [43]

Psalt 68:20 »Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss. Gud är vår frälsning.» [44]

1 Petr 5 :7 »Kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er.» [45]

1 Kor 10: 13 »Gud är trofast. Han skall inte tillåta att ni blir frestade över er förmåga, utan när han låter frestelsen komma, skall han också bereda en utväg därur, så att ni kan härda ut i den.» [46]

Matt 5:4 »Saliga är de som sörjer, ty de skall bli tröstade.» [47]

Jes 66:13 »Som en mor tröstar sin son, så skall jag trösta er.» [48]

Psalt 94:19 »När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.» [49]

d) Lidandet är kort.

»En liten tid» (1 Petr 1:6). »Vår bedrövelse, som varar ett ögonblick och väger föga, bereder åt oss i översvinnligen rikt mått en härlighet, som väger översvinnligen tungt och varar i evighet» (2 Kor 4:17). [51]

e) Herren är vår hjälpare i all nöd.

»Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord» (Psalt 121:2). Herren KÄNNER vår nöd, han KAN hjälpa eftersom han är allsmäktig och han VILL hjälpa, ty han är god och barmhärtig. [53]

f) Redan här på jorden kommer tider av vederkvickelse.

Bedrövelsen förvandlas i glädje. Josef blir upphöjd. Jakob lever upp på nytt, när han får se Josef. [55]

g) Till slut skall allt lidande upphöra.

En sabbatsvila väntar Guds folk och då skall Gud torka bort alla tårar. »Dessa som är klädda i de vita, fotsida kläderna, vilka är de och varifrån har de kommit? Jag svarade honom: Min herre, du själv vet det. Då sade han till mig: Dessa är de som kommer ur den stora bedrövelsen och som har tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod» (Upp 7:13-14). »Det vet vi, att när han en gång uppenbaras, skall vi bli honom lika. Ty då skall vi få se honom sådan han är» (1 Joh 3:2). »Fröjd och glädje skall de få, sorg och suckan skall fly» (Jes 35:10). »Jag håller före att denna tidens lidanden intet betyder i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss» (Rom 8:18). [57]

8. Vårt lidande är inget nådemedel.

Man kan inte genom lidandet förtjäna Guds nåd, syndernas förlåtelse eller saligheten. Kristi lidande och rättfärdighet i vårt ställe är hela vår förtjänst och salighetsgrund. [59]

9. Hur skall vi förhålla oss i lidandet?

Vi skall inte knorra och klaga och bli missmodiga. Vi skall kasta våra bekymmer på Herren och förtrösta på honom i all vår nöd i förvissningen om att han både vet och vill vårt bästa. Vi skall ödmjuka oss under Guds mäktiga hand (1 Petr 5:6), åkalla Herren i all nöd, bedja, tacka och lova honom. »Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom. Han skall göra det» (Psalt 37:5). Vi skall tåligt bära lidandet. »Genom att vara ståndaktiga skall ni vinna era själar» (Luk 21:19). »Var glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen» (Rom 12:12). Vi kan tryggt anbefalla oss i Guds händer. »De som efter Guds vilja får lida, de må anbefalla sina själar åt sin trofaste Skapare, allt under det att de gör vad gott är» (1 Petr 4:19). »Ja, om än bergen viker bort och höjderna vacklar, så skall min nåd inte vika if rån dig och mitt fridsförbund inte vackla, säger HERREN, din förbarmare» (Jes 54:10). [61]