All-luthersk bibelutgåva i USA

| Nr 4, 1987 sida 148

I USA pågår nu arbetet på den första all-lutherska bibelöversättningen sedan Luthers dagar, berättar Christian News 32/87. Projektet utförs av Luther Bible Society (LBS), en organisation som bildades för cirka två år sedan just för detta bibelarbetes skull. Närmare bestämt handlar det om en genomgripande bearbetning av The Holy Bible – An American Translation (AAT). Översynen av Nya testamentet är klar men har ännu inte utkommit av trycket; ytterligare ekonomiska medel behövs för en fullständig NT-utgåva. Titeln på den nya all- lutherska Bibeln blir The Holy Bible: God’s Word to the Nations in the Language of Today (Guds ord till folken på vår tids språk), förkortad GWN. [0]

 

Tyska lutheraner får ny psalmbok

I början av oktober månad började den nya psalmboken för SELK, den självständiga evangelisk-lutherska kyrkan i Västtyskland, levereras. Psalmboken – Evangelisch-Lutherische Kirchengesangbuch, ELKG i dagligt tal – innehåller bl.a. dels en »stamdel» d.v.s. gemensamma psalmer med andra samfund, dels en särskild del för SELK med 167 ytterligare kyrkosånger, psaltarpsalmer, böner och bekännelseskrifter. [0]

 

Enhet på väg bland konservativa anglikaner?

Nummer tre i rang bland biskoparna i Engelska kyrkan (anglikanernas moderkyrka), biskop Graham Leonard av London, framstår i mycket som förgrundsfiguren för de anglikaner runt om i världen som säger nej till införandet av kvinnliga präster och biskopar. Detta är ett än så länge löst organiserat nätverk, men enligt Christian News 32/87 gar nu utvecklingen mot att fastare band upprättas. Enligt ett förslag som presenterades vid en konferens i Philadelphia, USA, i maj-87 skulle en kommande gemenskap mellan anglikanska s.k. traditionalister vara knuten till gemenskap med biskopen av London. [0]

 

»Andliga frågor trängs undan»

Under denna rubrik låter Svenska Dagbladet den 28/9 pastor primarius Gösta Wrede komma till tals. Han framhåller att det föreligger stor risk för att jordiska trendfrågor får för stor plats inom kyrkan. Han säger: [0]

Trenden just nu i teologi och kyrka är den att det främst är jorden vårt ansvar gäller, freden, miljön, kvinnligt, manligt, aids. Begrepp som Ande, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse kommer i kläm. Enligt kyrkans bekännelseskrifter skall vi predika om synd och nåd. Men idag vet många människor inte vad synd är. Ändå finns det så mycket skuldkänsla i vår tid: vad gör vi för våra barn? Vems var egentligen skulden vid skilsmässan? Det är viktigt att kyrkan bearbetar begreppet synd, eftersom det idag är så verklighetsfrämmande. Människor säger att kyrkan skuldbelägger, men det är i stället så, att kyrkan vill ha bort detta mörka som plågar människan, men det har man inte förstått. [1]

Vad pastor primarius Gösta Wrede här skriver bör uppmärksammas. Skuldkänslan är inte borta från vår tids människor. Vi kan bara hänvisa till alla dem som begär att få tala med psykoterapeuter och själsläkare. Någon invänder kanske att det här är fråga om sjukliga skuldkänslor. Så är säkert ofta fallet. Men psykoterapeuter och själsläkare är inte så snabba att förklara ångestdrabbade människor som »mentalt» sjuka. De talar i stället om hur farligt det är att ständigt »förtränga» sina skuldkänslor. Sker en sådan »förträngning» kan dessa känslor arbeta anonymt. Följden blir då att en känslig människa till sist inte vet vem hon är skyldig. [2]

Vi skall vara tacksamma för att samhället tillhandahåller själsläkare och psykoterapeuter. Vad som måste förvåna och som förvånar människor i vår tid, det är att kyrkan och församlingen så ofta förträngen »skuldfrågan». »Vi skall inte skuldbelägga folk», säger man. I stället förkunnas en kollektiv skuld. Alltsammans förklaras vara samhällets fel. [3]

När pastor primarius säger att många människor idag inte vet vad synd är, fast det finns så mycket skuldkänsla, då är detta ett bevis på att kyrkan själv har sökt utplåna skuldkomplexet genom att bedriva social-etisk mission och förkunna den goda viljans evangelium. Men det visar sig att skulden finns kvar och vilar tung på människors samveten. [4]

Vad människan har med sig redan från början av livet är en vag känsla av att Gud finns och att människan till sist skall ställas till ansvar för sitt liv. Kyrkans uppgift är att upplysa människor som är skuldbelagda av sina egna samveten att »skulden är gäldad (betald)». Den blev lagd på Jesus, Guds Son, som bar fram sig själv som offer. Han, den skuldlöse, »som inte visste av någon synd, honom har Gud för oss gjort till synd, på det att vi i honom skall bli rättfärdighet från Gud» (2 Kor 5:21). [5]

 

I eller av världen?

Om det som stundom brukar benämnas »kyrkans samhällsansvar» skriver signaturen VL följande belysande kommentar i oktobernumret av Kirke-Nyt, som utges av Den evangelisk-lutherske Frikirke i Danmark. Vi citerar: [0]

Hvad er kirkefolkets opgave – overfor statschefer? Jesus siger: I skal stilles for konger og landshövdinge, og det skal give jer lejlighed til at vidne. Og til Paulus: Jeg har udvalgt dig til at bäre mit navn frem for hedninger og konger! I skal bede for konger og alle i höje stillinger, så vi må leve et roligt og stille liv. – Blot for nu at tage nogle enkelte bibelske ord i relation til vort emne. Hermed väre da givetvis ikke sagt, at kristne ikke kan dröfte verdenssituationen med konger og statschefer og tage del i det politiske arbejde nationalt, lokalt, globalt og internationalt. Langtfra! Men er det kirkens og presternes opgave? – – – [1]

For Guds rige i verden er ikke af verden. Og verden i sin nuvärende skikkelse ligger i det onde og går til grunde. Derfor har kirkens tjenere den ene store opgave: At kalde til omvendelse og frelse. Det er intet andet evangelium. [2]