Somliga kristna är oroliga för vetenskaplig forskning om skapelsen eller människan. Somliga vetenskapsmän är oroliga för kristna som låter sin tro på Skriften påverka sin syn på vetenskapen. Många ickekristna, och t.o.m. en del liberala kristna, väntar svar från vetenskapen på teologiska frågor. [0]
Om vi rätt kan skilja mellan de olika roller och bruk som de båda disciplinerna har, så kan vi dra nytta av vetenskapens välsignelser, kunskap och insikter utan att vi kompromissar med vår förpliktelse till Guds ords sanning. Och vi kan då även lära oss att svara den som är bekymrad över motsägelser mellan vad Bibeln säger och vad de flesta vetenskapsmän tror. [1]
Såväl Skriftens uppenbarade sanning som den sanning vi kan upptäcka genom att undersöka vår värld är självfallet Guds sanning. Den ena är inte sannare än den andra. Men när vi söker den uppenbarade sanningen, då använder vi andra metoder än när vi söker efter sanning i naturen. Tro är en nödvändig förutsättning för att förstå Skriften, och vi får inte låta oss skrämmas av vetenskapen när vi tolkar Guds ord. [2]
Bibeln är »utandad» av Gud; människor skrev vad den Helige Ande ledde dem till. Omsorgsfullt talar Gud om för oss vad han vill att vi skall veta om andliga ting. När vi studerar Skriften skall vi inte ägna oss åt opartisk skepticism. Då skall vi lyssna och använda vårt förnuft för att se vad orden säger. Gud ger oss tillräckliga ledtrådar i textsammanhangen, för att vi skall kunna avgöra när vi skall ta orden bokstavligt eller på något annat sätt. [3]
Vetenskap och bibeltolkning
En del tror att vetenskapen kan hjälpa till att tolka Skriften. Ett ofta omtalat exempel från Josua berättar om den gång då »solen blev stående mitt på himmelen nästan en hel dag», så att israeliterna kunde förfölja sina fiender i dagsljus. Vetenskapen hjälper oss att sluta oss till flera detaljer i denna händelse (att det verkade som om jorden slutade röra sig). Men vetenskapen har inte förändrat textens grundläggande betydelse. Solens vinkel över huvudet ändrade sig inte under nästan en hel dag. Poängen här kan tyckas vara mindre väsentlig, men den har använts för att rättfärdiga att man använder vetenskapen för att döma om det är sant eller ej som texten, den grammatiska uppbyggnaden och sammanhanget påstår. [5]
Vi bör anse det allvarligt när någon använder argument från vetenskapen emot exegetiska slutsatser. Den sortens argumentation innebär en attack mot Skriftens auktoritet, klarhet och tillförlitlighet. När det gäller sitt ord har Gud gjort vår tro till beviset för det som inte verkar stämma överens med vetenskapen, så att trogna kristna kan vara visa i det som tillhör Gud, även om de är okunniga i vetenskapen. Vetenskapen kommer aldrig att kunna säga oss hur skapelseberättelsen i 1 Mosebok hänger ihop med en process som vetenskapen anser ha tagit miljarder år. Om man vill visa att en exeges är felaktig, så måste man göra det utifrån exegetiska skäl. [6]
Kunskap från Bibeln och kunskap genom vetenskapen
En del av det som Bibeln säger oss om den fysiska världen skulle aldrig kunna avslöjas genom enbart naturvetenskapliga studier. Det gäller exempelvis världens skapelse på sex dagar och den världsomfattande syndafloden. Vår gamle Adam – som blir upprörd över tanken på en Gud som dömer synden – skulle aldrig låta oss upptäcka dessa händelser. [8]
Men när det gäller vissa ting, som Bibeln inte berättar om, är vetenskapen det enda verktyg vi har för att få kunskap. För kristna som arbetar med vetenskap och forskning bör engagemanget för objektiv och opartisk forskning helt enkelt vara en del i en övergripande hängivenhet för Guds sanning. [9]
Även en del ämnen som Bibeln talar om är det legitimt för vetenskapen att utforska. Aposteln Paulus påpekar i Rom 1:18-20 att t.o.m. vissa av Guds egenskaper kan upptäckas genom att vi undersöker världen. Även om vårt förstånd är fördunklat av synden, har Gud välsignat våra ansträngningar att genom experiment och logiskt tänkande förstå vår värld. [10]
Den som tvivlar på att vi har lärt oss något genom vetenskapen behöver bara se på vad den har åstadkommit. Vetenskapen har behörighet att utforska frågor rörande skapelsen och världens utveckling på samma sätt som ett kriminallaboratorium undersöker ett mord. Kriminallaboratoriets tekniker kan aldrig upprepa mordet eller lägga det under ett mikroskop. Men de kan få reda på något om vad som inträffade genom att undersöka brottsplatsen. Det kan t.o.m. vara möjligt för dem att göra en rekonstruktion, och detta tillräckligt detaljerat för att binda en misstänkt till brottet. [11]
Bibeln kontra vetenskapliga teorier
Om vetenskapens metoder eller resultat verkar skrämmande, så skall vi likväl aldrig vara rädda för att vetenskapen skall bevisa att Bibeln har fel. Gud är inte bunden av de naturlagar han har stiftat för oss. Han kan inte ljuga, och han leder ingen vilse som har satt sin lit till Skriftens uppenbarade sanning. Där Bibeln och vetenskapen är oense, där är det vetenskapen som har fel. För att avslöja felet behöver vi inte komma på argumenten på egen hand. Iakttagelser av den verkliga världen är både tillräckliga och nödvändiga för att kasta oriktiga vetenskapliga teorier över ända. [13]
Den som kommer med en vetenskaplig invändning mot något som Skriften klart lär, påstår därigenom att den fysiska världen inte är så beskaffad som Bibeln undervisar oss om. Men faktum är att det är vetenskapliga teorier, inte vetenskapliga observationer, som motsäger Skriften. Att visa att den vetenskapliga teorin inte stämmer med observationer gjorda i verkliga världen är det sätt på vilket vi skall ta itu med sådana invändningar och svårigheter. [14]
Teorier ifrågasätts
Det är omöjligt även för vetenskapsmän att närma sig en fråga utan förutfattade meningar. Vetenskapsmännen arbetar med förutfattade meningar t.o.m. när de planlägger sina experiment. De väl etablerade fundamentala teorier som utgör paradigm (grundläggande mönster) för forskarnas ämnesområden är en uppsättning antaganden, som de inte är villiga att ifrågasätta. Ett exempel på detta är tanken att all materia är uppbyggd av atomer. En kemist tar detta för givet när han tänker ut alla sina experiment, liksom när han tolkar alla sina resultat. [16]
Få forskare gör sig besväret att tänka ut experiment för att pröva väletablerade teorier, detta inte endast p.g.a. att de tror på teorierna, utan också därför att det skulle krävas så mycket arbete att samla in den stora mängd data som behövs för att stjälpa dem. Inom nästan varje vetenskaplig disciplin finns det teorier som motsäger Bibeln, eftersom det under lång tid varit så få bibeltroende kristna som har utmanat dem. [17]
Men under de senaste trettio åren har många vetenskapsmän haft modet att gå emot sina ämnesområdens obibliska tankemönster. Beträffande kvalitet och djup har deras arbete nu nått så långt att kristna har ett trovärdigt vetenskapligt svar att ge den som är oroad av den världsliga vetenskapens anspråk. [18]
Men kan vi ge detta svar? Förmår vi – som Paulus gjorde – använda ett argument från vetenskapen, för att få människor att lyssna som är så utan tro att de inte kan höra evangeliet? Till detta kan vi vara i stånd bara om vi själva vet vilket argumentet är. [19]
Om vi kan utmana deras tänkande tillräckligt, så att de börjar fråga sig om deras teorier kanske är felaktiga, då måste vi vara beredda att lägga fram evangeliet. Om vi inte tar tillfället i akt, kan det hända att satan slår igen dörren. Och då har vi inte vunnit något. [20]
Gud har ingripit i vår värld inte bara genom att skapa och uppehålla den. Han har ingripit för att frälsa människosläktet, genom sin Son, Jesus Kristus. Det är detta budskap som frälsar. Och det är detta budskap som vi vill skall bli hört. [21]