av Seth Erlandsson
Det finns flera verser i Jobs bok som inte är så lätta att rätt tolka eller översätta. En sådan vers är Job 27:11. Där riktar sig Job till sina tre vänner med en undervisning som han inte vill dölja. Men vad är det han vill undervisa vännerna om? I svenska kyrkobibeln 1917 står: ”Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.” SFB 2015 har behållit grundtextens ”Guds hand” men i övrigt endast lätt reviderat KB 1917: ”Jag vill lära er om Guds hand, den Allsmäktiges tankar vill jag inte dölja.” Det norska bibelsällskapets översättning 2011 har: ”Jeg vil lære dere om Guds hånd og ikke skjule hva Den veldige har tenkt.” Ordagrant står enligt den hebreiska grundtexten: ”Jag vill undervisa er om Guds hand som är hos den Allsmäktige. Jag vill inte dölja det.”
Det är alltså främst orden ”som [är] hos den Allsmäktige” som vållat visst huvudbry och tolkats som ”vad den Allsmäktige tänker”. Den nya engelska översättningen ”Evangelical Heritage Version” (EHV) från 2019 översätter dessa ord med ”what the Almighty is doing” (”gör”). Lutherbibeln har: ”vad som gäller hos den Allsmäktige”.
Guds hand
Med Guds hand menas i Bibeln Guds handlande. Eftersom Fadern är ”en förtärande eld” mot allt oheligt, all synd (5 Mos 4:24, Heb 12:29), handlar Fadern med människorna genom Sonen, syndares ende Frälsare. Till Mose sa Gud: ”Mitt ansikte kan du inte få se, för ingen människa kan se mig och leva” (2 Mos 33:20). Med orden om Guds hand ”som är hos den Allsmäktige” menas alltså Guds evige Son. Nästan samma uttryck finns i Ords 8:22–31. Visheten, som är ett namn på Guds evige Son, tar där själv till orda: ”HERREN ägde mig vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden. Av evighet är jag insatt, från begynnelsen, innan jorden fanns... När han beredde himlen var jag där … då var jag verkmästaren vid hans sida.” Guds evige Son är hos den Allsmäktige vid hans sida. Genom honom handlar Fadern med oss syndare. Det behövdes en syndfri Återlösare, en Medlare, för att genom sitt ställföreträdande lidande och sin död sona alla syndares skuld och därigenom öppna vägen till det allraheligaste, till den ende sanne Guden, den treenige. Ingen syndare kan komma till Fadern i sin egen syndiga person utan endast genom Sonen. ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”, betygar Jesus (Joh 14:6).
När Visheten, Guds evige Son, blev människa för att genomföra den utlovade frälsningen, ”krossa ormen huvud” (1 Mos 3:15), mötte han motstånd och förakt: ”Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn” (Matt 11:19). ”Därför har också Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja” (Luk 11:49). ”Ordet om korset [den ställföreträdande gottgörelsen genom Sonens lidande och död] är en dårskap för dem som går förlorade… När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror” (1 Kor 1:18, 21).
Guds Son som är hos den Allsmäktige har många namn. Han är som den sanna Visheten Guds högra hand, han är Ordet, han är HERRENS Utsände (oskapade Ängel), han är Människosonen, han är Medlaren, han är Återlösaren.
- Guds högra hand: Den Allsmäktiges enfödde Son är Guds nådiga och utsträckta högra hand. Han är den ende som besegrat döden för vår räkning. ”Höger” står för seger. ”Den vise har sitt hjärta åt höger” (Pred 10:2), han förlitar sig på Guds högra hand, Guds seger. Efter frälsningen ut ur fångenskapen i Egypten sjöng Mose och Israels barn: ”Din högra hand, HERRE, är härlig i sin kraft, din högra hand, HERRE, krossade fienden” (2 Mos 15:6). David sjunger: ”Nu vet jag att HERREN frälser sin smorde. Han svarar honom från sin himmel med sin högra hands frälsande storverk” (Ps 20:7). ”Fräls med din högra hand och svara oss, så att dina älskade blir räddade” (Ps 60:7). ”Du har en arm med kraft, din hand är mäktig, din högra hand är upphöjd” (Ps 89:14). ”HERREN sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag har lagt dina fiender under dina fötter” (Ps 110:1).
- Ordet: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till” (Joh 1:1–3). ”Han sade och det blev till, han befallde och det stod där” (Ps 33:9). ”Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han skapat universum” (Heb 1:2).
- HERRENS Utsände, oskapade Ängel: Han uppenbarade sig för Mose ”i en eldslåga som slog upp ur en buske” (2 Mos 3:2). ”Jag är din fars Gud – Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud… Jag har sett hur mitt folk förtrycks i Egypten… Därför har jag kommit ner för att rädda dem från egyptierna… Gå nu! Jag ska sända dig till farao, och du ska föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten… Så ska du säga till Israels barn: Jag Är har sänt mig till er” (2 Mos 3:6–14). Jesus sa till dem som menade att Jesus hädade när han sa att han var Guds Son, ett med Fadern: ”De verk som Fadern har gett mig att fullborda, just de verk som jag utför, de vittnar om att Fadern har sänt mig… Hade ni trott Mose skulle ni tro mig, för det var om mig han skrev” (Joh 5:36,46). ”Jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som är sann och som har sänt mig. Honom känner ni inte. Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig” (Joh 7:28–29).
- Människosonen: ”När tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt” (Gal 4:4–5). ”Människosonen har kommit för att söka upp och frälsa det som var förlorat” (Luk 19:10). ”Jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet” (Matt 24:30) för att döma levande och döda. Fadern ”har överlämnat hela domen till Sonen” (Joh 5:22). ”Han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra” (Matt 25:33). ”Var därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre.. I en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen” (Matt 24:42, 44). När Stefanus stenades, ”lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida, och han sa: Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida” (Apg 7:55–56).
- Medlaren: Job vädjar till Medlaren i sitt svar på Elifas anklagelser: ”Se, redan nu har jag mitt vittne i himlen, min försvarare i höjden. Min medlare är min vän, mitt öga fäller tårar inför Gud. Må han skaffa rätt åt en man inför Gud” (Job 16:19–21). Kristus ”har framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud. Därför är Kristus medlare före ett nytt förbund, för att de som är kallade ska få det utlovade eviga arvet, när han nu med sin död har friköpt oss från överträdelserna under det förra förbundet” (Heb 9:14–15). ”Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och det renande blodet som talar starkare än Abels blod” (Heb 12:24).
- Återlösaren: Mitt i sitt svåra lidande, när ben tränger ut genom hud och kött, och han bara har tandköttet kvar (Job 19:20), bekänner Job: ”Jag vet att min Återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet. När sedan denna min hud är borta, ska jag i mitt kött skåda Gud. Jag själv ska få skåda honom, mina egna ögon ska se honom, inte en främling” (Jos 19:25–27).