Ur Rosenius’ dag betraktelser

O, vilket buller det skulle göra i världen, om man började hålla Guds ord för vad det är – Guds ord – den store allsmäktige Skaparens ord och domar! O, vilken förskräckelse, vilket löpande och ropande, vilket forskande och frågande efter vägen till frälsning, om man började hålla Guds ord för vad det är – Guds ord. Vilken fröjd och trosvisshet, vilket jublande och lovsjungande, vilken frid och starkhet i Herren, om alla väckta och troende själar kunde riktigt hålla Guds ord för vad det är – Guds ord. Vilken vaksamhet och gudsfruktan, vilken bön och rädsla för varje avvikelse, om vi kunde riktigt hålla Guds ord för vad det är – Guds ord. O, att var och en, för sin dyra själs eviga väl, ville en gång för alla lära, vad som är själva huvudsaken i all djävulens strävan med oss, och den egentliga punkten, varpå det kommer att bero, om vi skola räddas, eller tvärtom fångas av denne fiende. Det är nämligen den punkten som satan först anföll – det var frågan om Guds ord – om man skulle bestämt tro vad Gud hade sagt, eller om man icke med eget eftertänkande kunde finna skäl att tro något annat. Sannerligen, på denna punkt kommer stridens utgång att bero. [0]

Då en gammal kristen i många årtionden kämpat med satan, och sist ville med korta ord uttrycka, vad som varit huvudsaken, varpå det allt berott, om han skulle stå eller falla, så måste han säga: Det har berott på, huruvida jag har kunnat hålla mig fast vid Guds ord, eller om jag tvärtom har släppt detta ur ögonsikte och börjat endast tänka – fritt tänka, efter eget tycke – utom ordet, tänka och fritt sväva hit och dit med egna och andras tankar och meningar… så att man icke ser efter huru Gud talat, utan man tycker så, man har en känsla, en inre röst som säger det och det, eller att andra människor tycka och säga så, och icke att Gud säger det… [1]

O, att man kunde ropa så att bergen darrade, den sanningen in i alla Guds barns öron och hjärtan: all satans makt över dig beror därpå om han kan föra ditt öga ifrån Guds ord. All din seger skall bero därpå om du kan bliva vid Guds ord. – Guds ord, Guds ord, vad säger det? Se efter huru Gud talat. Därpå skall allt bero. Allt är galenskap, allt är falskt, som vill anses andligt, men icke har grund i Guds ord. Blott det är gott och heligt som Gud påbjudit. Blott det är synd som Gud förbjudit. Vad Gud kallar synd och förbjuder, det är synd och farligt, om ock ditt hjärta tusende gånger säger nej därtill, och om än hela världen med alla heliga och lärda hölle det för oskyldigt… Allt beror pa Guds ord. Fasthåller du icke det, så skall du alltid vara ett rör, som drives hit och dit av alla väder. Och då kan djävulen föra dig vart han vill.- – – Huru kraftigt blev icke detta predikat för oss i den märkvärdiga striden mellan Satan och Kristus då han som kunnat själv tala de heligaste och renaste Guds ord likväl icke svarar satan med ett enda eget ord, utan endast med Skriftens: det står skrivet, det står skrivet[2]

Betänk blott och minns det i alla dina livsdagar, att Herren Kristus själv visste ingenting att säga emot satan, utan endast: det står skrivet. Är icke detta ett starkt åskslag mot alla våra egna tankar och tycken, och ett evärdligt vittnesbörd därom, att vad djävulen vill med sina frestelser, är att föra oss ifrån ordet. Och allt vad som skall övervinna honom, är att hålla sig fast vid det som Gud har talat. [3]