Av: Seth Erlandsson | Nr 3, 1982 sida 94

I väntan på att den statliga bibelkommissionen för GT skall bli klar med sin nyöversättning (det blir tidigast i början av 1990-talet) har Svenska Bibelsällskapet beslutat om en varsam språklig revision av GT 1917. Med GT-82 menas denna varsamma revision och tillsammans med NT-81 finns nu GT-82 i en helbibel. Denna Bibel kallas ibland Bibel-82. [0]

GT-82 har flera förtjänster framför GT 1917. Textens uppbyggnad och disposition framträder mycket tydligare tack vare att en rad mellanrubriker insatts och att de verser som hör nära ihop inte skilts åt. Detta betyder också att när 1917 uppdelat eller tolkat texten oriktigt, kommer detta än tydligare fram i GT-82. De små förändringar som gjorts är endast av språklig art och man vill inte ändra på 1917 års tolkningar. [1]

Verbens pluralformer har tagits bort, »I» har blivit »ni» och »ock» har blivit »också». Här följer ytterligare några exempel på ändringar hämtade ur 1 Mosebok: [2]

»Och mannen kände sin hustru Eva» (4:1) och »Kain kände sin hustru» (4:17) har blivit »Och mannen låg med sin hustru Eva» och »Kain låg med sin hustru». Ordet »hätsk» har utbytts mot »hatisk» (27:41), »fränder» mot »anhöriga» (31:23), »Jabboks vad» mot »Jabboks vadställe» (32:22), »skänk» mot »present» (34:12), »förtäljde» mot »berättade» (37:9,10), »fotsid» mot »hellång» (37:3), »åstad» mot »iväg» (38:1), »betvang sig» mot »behärskade sig» (43:31), »styggelse» mot »vederstygglighet» (43:32, 46:34). Varför »vederstygglighet» skulle vara att föredra framför »styggelse» är svårt att förstå. Dessutom påstår Ebbe Arvidsson i förordet att ordet »styggelse» har bibehållits. Så är dock inte fallet i 1 Mosebok. Men i regel har man lyckats bra med sin revision, även om följden ibland blir påtagliga stilbrott. [3]

Med tacksamhet noteras att GT-82 inte har en not vid »Guds söner» i 1 Mos. 6:2 som hänvisar till »änglar» (så är fallet i 1917). »Guds söner» betyder ju Guds tjänare och kan därför beteckna såväl himmelska (änglar) som jordiska tjänare (överhetspersoner eller de troende). Av sammanhanget är det klart att »Guds söner» i 1 Mos. 6:2 inte avser himmelska tjänare. [4]

När en mellanrubrik placeras efter 1 Mos. 2:4, tydliggör man 1917 års feltolkning av 2:4. Se behandlingen av detta ställe i »Världshistoriens första dagar – en studie i 1 Mos. 1-3», Biblicums småskrifter 12, 1981. [5]

Noten till 1 Mos. 32:28 har blivit katastrofal. Någon har missförstått ordet »el», som betyder »Gud», och uppfattat det som en förkortning för »eller». Därför står det nu helt obegripligt »Hebr. sará ’kämpa’, eller ’Gud’.» [6]

I 1 Mos. 37:36 har »medaniterna» ändrats till »midjaniterna». Men det finns inget handskriftsstöd för en sådan ändring. Texten kan ju omväxlande använda orden ismaeliter, midjaniter och medaniter om samma folk. De var ju enligt GT nära besläktade såsom barn till Abraham. I Dom. 8:24 heter det: »Ty midjaniterna bar näsringar av guld, eftersom de var ismaeliter.» Tydligen var blandäktenskap och allmän förbrödring något vanligt förekommande beträffande ovan nämnda tre stammar. [7]

Före Dan. 11:21 har införts mellanrubriken »Den onde kungen av Söderlandet». Det bör vara »Den onde kungen av Nordlandet». En del andra tryckfel kunde också nämnas. [8]

Sammanfattningsvis kan sägas att GT-82 är en förbättring av 1917, när det gäller vissa ord och framför allt när det gäller textens överskådlighet. Någon ändring av 1917 års teologi och de felöversättningar som där finns är det inte fråga om. Utmärkande för såväl 1917 som GT-82 är ju att en rad messianska profetior fördunklats eller förvanskats. Det gäller t.ex. om 1 Mos. 49:10, där Shilo är en beteckning för Messias, Jes. 4:2 med profetian om »Herrens späda skott», Jes. 7:14 med profetian om »jungfruns» son och Ords. 8:22 om Sonen (Visheten), som är född av evighet och inte skapad. Psaltaren kräver också en bättre översättning än 1917 och GT-82. Ty David var en profet, som i sina psalmer ofta profeterar om den kommande Messias och hans verk. Men det törs inte bibelkritiken tro på och därmed måste man avvisa NTs tolkning av Psaltaren. [9]

 

Bibeln i färg

EFS-förlaget och Libris förlag har tillsammans givit ut en praktutgåva av GT-82 och NT-81 som kostar 295 kronor. Det är en omfattande studiebibel, som förutom en mängd underbart vackra bilder innehåller 140 faktasidor om Bibelns böcker och Bibelns värld, kultur och historia. Det mesta av detta material, som övertagits från en engelsk utgåva, är lärorikt och korrekt. Det är skada att denna vackra studiebibel skall innehålla en översättning av NT, som präglas av ohållbar bibelkritik och förmedlar så många allvarliga felöversättningar. Även om GT-82 (1917) också behöver korrigeras på flera ställen, är dock felaktigheterna i NT-81 alltför många och av andra dimensioner. [11]