Framgångsteologin

Av: SE | Nr 3, 1983 sida 132

Just nu har en teologi vind i seglen, som brukar kallas framgångsteologin. För att närmare analysera och pröva denna teologi har en grupp teologie studerande vid Teologiska institutionen i Uppsala ägnat sitt temaarbete vt 1983 åt denna teologi. Det har resulterat i en mycket upplysande skrift på 136 sid. med titeln Framgångsteologi – en analys och prövning (kan beställas från Teologiska institutionen i Uppsala). [0]

Först tecknas bakgrunden till denna teologi. Här nämns den humanistiska psykologins optimistiska människosyn, New Age-rörelsen, Scientologin mm. Man betonar människans stora inneboende möjligheter och att människan är fri till ett allt större självförverkligande. Man måste tro på sig själv och upptäcka sina inre kraftkällor. Vi måste älska oss själva i högre grad. Det gäller att frigöra sig från negativa bindningar och ständigt tänka positivt. [1]

 

Dyers böcker

W W Dyers böcker har blivit bestsellers. På svenska finns »Sikta mot stjärnorna eller Konsten att bli en gränslös människa» (3 uppl 1981) och »Älska dig själv eller Inte sämre än man gör sig» (1982). Målet för människan anges vara självförverkligande. Därvid gäller det att leva i nuet, välja rätta känslor, tankar och beteenden, välja bort allt negativt, uppträda som en ständig vinnare. Man skall inte skilja mellan kropp och själ, ty det skapar främlingsskap. [3]

 

Scientologin

En av de ekonomiskt och rekryteringsmässigt mest framgångsrika nyandliga rörelserna är scientologin med amerikanen Ron Hubbard som grundare. Den kännetecknas av att man bedriver »psykotekniska övningar» för att därigenom utveckla människans inneboende resurser. Man lär givetvis att människan är i grunden god. Sjukdomar och personliga problem är endast en följd av skador eller störningar i själslivet, som stegvis kan undanröjas genom en rätt metod. Når man så högt som till super-power-nivån, har man kommit in i ett nytt rike och kan skapa en ny tidsålder. [5]

 

Transcendental meditation

TM har under 1960- och 1970-talet fått världsomfattande utbredning genom Maharishi Mahesh Yogis verksamhet. TM menar att vi inte använder 85-90% av vår mentala kapacitet. Med hjälp av TM-tekniken kan våra outnyttjade möjligheter tas i bruk. Meditionen tillgår så att personen 15-20 minuter varje morgon och kväll med slutna ögon upprepar ett s k mantra som mottagits vid en invigningsceremoni. Maharishi påstår djärvt att det existerar ett medel att hindra människor från att bli sjuka. [7]

 

Strömningar inom kristenheten

I bakgrundsmaterialet till framgångsteologin tar författarna också upp olika strömningar inom kristenheten, t ex calvinismen med dess aktivistiska prägel, puritanismen, som betonade aktivitet och effektivitet, och att rikedom och välstånd var tecken på Guds välsignelse, metodismen, som på ett metodiskt sätt ville främja helgelsens utveckling och t o m räknade med en fullkomlig helgelse. [9]

Perfektionismen hör samman med väckelseevangelisten Charles G Finney (1792-1872), först presbyterian och sedan kongregationalist. Han kom att hävda att kristna människor har möjlighet att nå fullkomning i denna världen. [10]

 

Framgångsteologins idéinnehåll

Uppfattningar som refererats ovan går i stor utsträckning igen inom framgångsteologin – mer eller mindre. Människans natur anses i grunden vara god. Synd är primärt negativa tankar. Genom att tänka rätt, tänka positivt, får man allt gott, hälsa, frihet, glädje, framgång, fred etc. Allt förverkligas genom positiva och negativa tankar. Människan står i centrum, inte Gud eller frälsningen i Kristus Jesus. Gud blir närmast en i människan inneboende kosmisk kraft, som hjälper människan framåt. Kristendomens främsta syfte blir att ge mening åt livet och därför gäller det att tro på sin trosmetod, att satsa på ett rätt tänkande för att uppnå större framgång och välstånd. Människan förändras främst genom religiösa och psykologiska metoder. [12]

 

Några förgrundsgestalter

Bland förgrundsgestalterna inom framgångsteologin kan nämnas Norman Vincent Peale. Han var en framgångsrik metodistpastor men övergick snart till den Holländska reformerta kyrkan. Han har skrivit många böcker, av vilka den mest kända är »The power of positive thinking» (1952), som såldes i två millioner exemplar på fem år. På svenska har utkommit »Hur man gör livet rikt» (1957), »Den positiva kraften» (1980) och »Var positiv – lev lycklig» (1980). [14]

Robert Schuller är en annan av förgrundsgestalterna. Han är i många avseenden påverkad av Peale. Schuller är nu pastor i Garden Grove Community Church, Santa Ana i Californien. Jag hörde honom via TV i USA för ett år sedan och minns hur han hamrade in orden »I believe in you» (jag tror på dig). Av Schullers böcker har på svenska utkommit »Nya möjligheter för dig» (1980), en betecknande titel. [15]

Yonggi Cho har fått stor publicitet i Sverige, bl a genom Stanley Sjöberg och Hemmets Vän. Han är pastor och grundare av världens största pingstförsamling. Den heter Full Gospel Central Church, finns i Seoul, Sydkorea och har 200 000 medlemmar. [16]

Kenneth Hagin har blivit mycket känd i Sverige genom ett mycket stort antal böcker och genom sin bibelskola och bön- och helandeskola i Tulsa, Oklahoma. Efter en tid som baptistpastor drogs Hagin alltmer över till Full Gospelkretsarna (en form av pingstväckelse), där man trodde på fullständigt fysiskt helande. Han bygger mycket på sina personliga uppenbarelser från 1950- och 1960-talet. [17]

Harry Lindquist är den person, som har introducerat det positiva tänkandet i Sverige. Han läste amerikansk litteratur om denna idéströmning som ung. I samband med en tid av personliga svårigheter kom han på 1950-talet i kontakt med Peales budskap. Lindquist har skrivit ett stort antal böcker och många artiklar i tidningen Svenska Journalen med det positiva tänkandet som huvudbudskap. 1979 utkom boken »Framtiden är din vän» och 1982 »Du är dubbelt så bra som du tror». [18]

I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började Yonggi Chos och Robert Schullers förkunnelse att spridas i Sverige. Stanley Sjöberg är en huvudföreträdare för denna typ av förkunnelse. Han har gett ut flera böcker om tro med starka inslag av »möjlighetstänkande». Även hans pingstförsamling, City-kyrkan i Stockholm, har varit centrum för denna förkunnelse. [19]

 

Peales människosyn

Peale talar om människans inre kraftcentrum som Guds rike. Den inre kraften frigörs genom positiva tankar och en positiv livshållning. Vi får och blir vad vi tänker. Därför behöver vi öva oss att tänka positivt. I praktiken blir alltså hjärnan människans centrum och gudsgemenskapen uppnås genom en viss metod. Universum uppfattas som en odelbar, andlig helhet bestående av vibrationer. Genom dessa vibrationer verkar Gud och det gäller för människan att genom tanken leva i harmoni med dem. [21]

Peale anser att människan innerst inne är god. Han betonar vidare att det är fullt möjligt att leva vitalt hela sitt liv. Att tro är för Peale att förtrösta på att Gud i människan lagt en kraft som gör att hon framgångsrikt kan lösa sina problem och bli en mogen och skapande personlighet. »Ske eder efter eder tro» är ett nyckelord för Peale och han talar också om vikten av att tro på sin egen tro och det man föreställer sig. När det gäller sjukdom och lidande menar Peale att sådant i regel beror på att man inte står i ett rätt förhållande till Gud. [22]

 

Stanley Sjöbergs syn

Sjöberg framhåller ofta att Bibeln har en positiv människosyn. »Ingen människa är skapad ond. Alla människor har en inre godhet» (Vardagstro, 1981, sid 167). Det gäller för människan att upptäcka sin egen begåvning och sin egen möjlighet att förverkliga sig själv. Syndafallet innebar inte ett genomgripande syndafördärv utan endast en försvagning. Det finns hos varje människa kvar något av avbilden som vi skapades till, och denna »rest» yttrar sig i en inre längtan som finns hos varje människa. Liksom Schuller talar Sjöberg om 1) tro på Gud 2) tro på dig själv, och 3) tro på Guds möjligheter. När Jesus säger »Hav tro på Gud», tolkar Sjöberg det som »använd er av Guds tro», dvs den trosteknik som Gud lärt ut. Med hänvisning till Yonggi Cho skall man med tanken föreställa sig att man redan har det man bett om. När Paulus säger att Kristus blev fattig för vår skull, för att vi skulle bli rika genom hans fattigdom, tillämpar Sjöberg detta också på yttre rikedom och framgång inom livets alla områden. [24]

 

Sammanfattning

Enligt framgångsteologin har människan en fri vilja med hjälp av vilken hon kan skaffa sig frälsning och framgång. Hon måste bara använda sig av rätt trosteknik, av ett positivt och rätt tänkande. När människans ande så kommer i samklang med Gud och behärskar kropp och själ, lever hon ett fullkomligt och framgånssrikt liv, vilket anses vara möjligt här och nu. För att nå fram till och leva kvar i detta idealtillstånd betonas nödvändigheten av det rätta tänkandet. Tron är ett instrument som människan själv förfogar över och kan utveckla. Tron blir en metod att nå det man önskar. Helandet betonas, och vissa företrädare menar att en kristen alltid kan vara frisk. Fattigdom och svaghet vanärar Gud, materiellt välstånd blir följden av en rätt tro. Människans ande blir fullkomlig och människan blir reellt rättfärdig inför Gud. Därför behöver ingen kristen vara sjuk. Man skall tränga undan negativa tankar och inte acceptera sjukdom. Kristus har burit all svaghet och sjukdom, och därför innebär en rätt Kristusefterföljelse att man lever i den härlighet som följer av Kristi seger. [26]

 

Ett komparativt studium

I bokens sista del jämförs framgångsteologin med Gamla resp Nya testamentet, med luthersk teologi och calvinsk teologi. Allra sist följer författarnas eget ställningstagande, varvid framgångsteologin utsätts för kraftig kritik, enligt min mening berättigad. [28]

 

Framgångsteologins spridning

Fastän framgångsteologin markant avviker från biblisk och luthersk kristendom, har den fått stort genomslag inom EFS och SESG. Öppenheten för den karismatiska väckelsen har banat väg för detta. SESG:s förre studentpräst i Uppsala Ulf Ekman har själv studerat under Hagin vid Rhema Bible Training Institute, Tulsa, Oklahoma, och han driver kraftfullt och framgångsrikt Hagins teologi. I höst startar i Uppsala den 1-åriga bibelskolan Livets Ord med uppemot 200 elever från hela landet. Ekman blir direktor samtidigt som han är pastor i församlingen Livets Ord, som invigdes den 24 maj i år. Också på andra håll i landet griper framgångsteologin omkring sig. [30]

 

Splittring

I EFS Budbäraren 2/6 1983 tar SESG:s generalsekr Hans Lindholm till orda mot framgångsteologin eller som han kallar den »trosundervisningen». Han skriver: »I SESG har vi efter långa och smärtsamma samtal kommit fram till att den inte är bibliskt hållbar eller förenlig med vår stadgemässiga grundval.» Men i nästa nummer av EFS Budbäraren, 9/6 1983, som kom mig tillhanda i dag, försvarar SESG:s studentsekreterare i Uppsala Krister Holmström med stor iver Ekmans verksamhet och teologi. Låt mig saxa ur hans artikel: [32]

»Fr o m hösten 1975, då jag började studera i Uppsala, var jag aktiv i Uppsala-SESG och under några år – läsåren 76-78 – arbetade jag som ordförande. – – – I januari 1979 anställdes Ulf Ekman som studentpräst. – – – Ulf slutade sin tjänst våren 81 och jag efterträdde honom och har försökt fortsätta med samma inriktning. – – – Livets Ord bibelcenter och församling blir ett faktum och en del av – långt ifrån alla – de första eleverna och medlemmarna blir personer som tidigare varit hemma i SESG och Lötenkyrkan. – – – Finns förväntan på att Gud ska handla, så är inte Gud lika noga med all teologi som vi är. – – – Jag är övertygad om att Gud kommer att använda Livets Ord bibelcenter som ett redskap vare sig kristna syskon motarbetar det eller inte. – – – För min del gläder jag mig över församlingen Livets Ord. – – – Jag är glad att de troslärosatser hos t ex K Hagin som väckt mest anstöt, t ex de om helande och ekonomisk välsignelse och trosbön får en allt starkare evangelisatorisk betoning. Helande medverkar till att människor omvänder sig. Gud bevarar oss från sjukdom för att vi ska kunna gå ut med evangeliet.» [33]

Låt mig också saxa en del av Lindholms synpunkter: [34]

»På senare år har också en ny undervisning, den s k »trosundervisningen», börjat göra sig gällande i vårt land. Den har inte minst fått ingång på sina håll i SESG och EFS samt hos vissa präster i Svenska kyrkan. Målet är att de kristna ska inta sin ställning i Kristus, så att de får kraft att befria andra. Det är särskilt sådana som verkligen vill satsa på att komma vidare till en mer fruktbärande tjänst som dragits till den. – – – Trots att den karismatiska rörelsen som sådan inte hade någon genomtänkt teologi om tron (eller kanske just därför), kom den att bereda väg för denna undervisning in i kyrkorna. – – – I Sverige har Hagins undervisning introducerats fr a av Sten Nilsson och Ulf Ekman. InterSkrift har gett ut ett flertal av Hagins småskrifter, som har haft en strykande åtgång.» [35]

Ur Lindholms kritik kan följande nämnas: L kritiserar läran att Gud vill hela alla och att sålunda Gud är emot all tuktan i form av lidande och sjukdom. Han kritiserar slutsatsen att helande är en frukt av Kristi försoning, att fysiskt helande bör bli en följd av en rätt tro på försoningen. Han kritiserar också läran att den kristne här och nu skulle ha tillgång till alla Gudsrikets krafter på livets alla områden, och att sålunda den kristnes villkor i världen skulle vara rikedom, hälsa och framgång. L kritiserar också den bibeltolkning, som under hänvisning till Anden och egna uppenbarelser kan sätta sig över den yttre ordalydelsen i bibeltexten. Han efterlyser en klar biblisk-evangelisk röst, ty »nu är det så markant att en ny undervisning tränger in ibland oss». Slutligen framhåller han att det finns olika slag av »karismatisk» undervisning och att avståndstagandet till den nya »trosundervisningen» inte innebär att han förkastar all karismatisk undervisning. [36]

 

Redaktörens kommentar

Den ovan givna redogörelsen ger anledning till många kommentarer. Men jag måste begränsa mig till några. [38]

Det är uppenbart att den allt större bristen på stabila kristendomskunskaper och bibelförankrad teologi underlättar spridningen av den nya »trosundervisningen». Egentligen är den inte så ny, ty den har klara gnostiska inslag, som redan NT bemöter och för en kamp emot. [39]

Nu är inte allt galet inom framgångsteologin. Det är sant att människor borde tänka mera positivt och att ängslan, inåtvändhet och en negativ hållning till det mesta kan göra människor mera sjuka och misslyckade än de behövde vara. Och i synnerhet den som lärt känna Guds stora godhet och nåd och som tar emot allt som gåvor ur Guds hand, bör vara förnöjd och glad och tänka positivt. [40]

Men det allvarliga med framgångsteologin är att den blandar samman lag och evangelium, skapelsen och frälsningen, helgelsen och rättfärdiggörelsen, våra gärningar och Guds. Frälsningen grundar sig inte på våra tankar, vårt inre, vårt utnyttjande av våra resurser etc. Frälsningens grund är inte i oss utan utanför oss. Vi skall inte hänvisa människor till sig själva, till deras vilja eller tankar, till deras inre, utan bort från sig själva till Kristus. Vi är i oss själva onda och blinda, oförmögna till något gott. Vårt syndafördärv är inte bara en skada, som vi själva kan bota genom att använda rätt teknik och med Gud som assistent. Inte bara återlösningen var Kristi verk allena utan också omvändelsen är helt och hållet Guds verk genom evangelium. [41]

Framgångsteologin säger »tro på din tro». En av Hagins böcker heter »Having Faith in Your Faith» (Tulsa, Oklahoma 1980). Men så lär inte Bibeln. Vi måste om vår tro säga: »Hjälp min otro!» Men det vi tror på, Guds nåd i Kristus Jesus tack vare hans ställföreträdande gottgörelse, det håller. Men i denna tro kan jag inte bli kvar ett ögonblick, om inte Gud i sin stora nåd bevarar mig i denna tro. Jag tror inte på min tro utan på löftesordet, som säger: Jag skall bevara er. Ingen skall rycka er ur min hand. Så är alltså trons föremål ingenting hos mig själv, mitt inre, min tro, mitt självförverkligande, utan Gud, hans verk, Kristus, löftesordet, vad Gud gjort och fortfarande gör för mig. [42]

Typiskt för framgångsteologin är att man här och nu vill synliggöra Guds rike, vill ha synliga och yttre framgångar och välsignelser, reell rättfärdighet och fullkomlighet, frihet från nöd och sjukdom, stora tecken och under. Man vill bli mera kraftladdad, man vill se Guds rike. [43]

Men, säger Jesus, Guds rike kan inte ses med ögonen. Det förblir ett andligt nåderike fram till den yttersta dagen. Här lever vi i tro, inte i åskådning. De kristna är inte utlovade någon yttre härlighet, tvärtom lidande och nöd. Först inför den himmelska tronen är vedermödan slut. De som där lovsjunger Gud har inte kommit från ett trosliv på jorden i yttre härlighet utan »de är komna ur den stora bedrövelsen». Paulus fick höra: Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet. Och det var svaga, sjuka, misslyckade människor som Jesus tog sig an. Ty Guds rike är till för de svaga och hjälplösa. [44]

Att säga: du får inte acceptera sjukdom, om du hade en rätt tro, så skulle du inte vara sjuk eller fattig, är en fruktansvärd villolära. Det är tvärtom så att en kristen tar emot allt ur Guds hand, också sjukdom och nöd. Job säger: Herren gav och Herren tog. Lovat vare Herrens namn. Herrens församling är en ringa hjord, svag i sig själv, som har all sin härlighet i Herren. Den utsätts för smädelse och lidande, men en dag – på den yttersta dagen – skall deras lidande vara slut. Då torkas alla tårar bort för alltid. Då övergår vår tro i åskådning. [45]

Detta är ett ont och trolöst släkte, som endast åstundar tecken och under, sade Jesus en gång. Alltjämt jagar människorna efter yttre tecken och under. Nåden i Kristus, frälsningen utanför oss, som räckes oss i nådens medel, är inte nog. Den föraktas. Man vill alltjämt göra Jesus till en jordisk brödkonung. En lidande Frälsare, som inte stiger ned från korset, duger inte. Man vill ha yttre härlighet och seger här och nu, synligt och starkt. Man vill bli riktigt självförverkligad. Men därvid inser man inte att alltsedan syndafallet är denna världen i den ondes våld, lagd under förgängelse. Någon återvändo till ett jordiskt paradis utan synd och död finns inte. Keruberna spärrar vägen. Denna värld är dömd att gå under. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor väntar vi efter hans löfte. Av nåd allena, för Kristi skull allena, inte tack vare något hos mig utan tack vare Kristi rättfärdighet allena, har den kristne en ljus framtid, mitt under yttre betryck och plåga. Ännu en liten tid fortsätter trons goda kamp, kampen mot djävulen, världen och det egna köttet. Här har vi ingen varaktig stad. Vi har vårt medborgarskap i himmelen. I hoppet är vi frälsta. Ett hopp som man ser fullbordat är inte mer ett hopp (Rom 8:24). Och all nåds Gud, som har kallat oss till sin eviga härlighet i Kristus, sedan vi en liten tid har lidit, han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa oss (1 Petr 5:10). Låt oss därför hålla oss stadigt till den sunda läran och fly all falsk lära. Apostelns förmaning i Rom 16:17-18 är lika nödvändig i dag som för drygt 1900 år sedan. [46]

 

Angående evolutionismen

Av: SE | Nr 3, 1983 sida 139

Nyligen har ett par intressanta böcker om skapelsen kontra evolutionsteorierna utkommit. Den kände forskaren, professor Duane T Gish har skrivit boken Fossilien und Evolution. Fakta hundert Jahre nach Darwin. Wort und WissenTaschenbuch, Band 13, HänsslerVerlag, Neuhausen-Stuttgart 1982, 173 sid. med 13 bilder. 9,80 DM. [0]

Prof Gish har i den internationellt kända vetenskapliga tidskriften Science kallats för den främste intellektuelle företrädaren för skapelsetron. Gish visar i denna bok att såväl de som antar att livet har utvecklats efter evolutionismens principer som de som antar att en särskild skapelse har frambringat de olika skapelseverken inte kan hänvisa till strängt experimentella bevis. Att endast evolutionsmodellen blir undervisad i skolorna beror på den materialistiska, ateistiska världsåskådning som de flesta naturforskare utgår ifrån. [1]

Nu frågar prof Gish: Hur skulle fossilfynden se ut, om evolutionsföreträdarna skulle få stöd för sin uppfattning? Företrädarna för evolutionsläran måste kunna peka på en rad övergångsformer bland fossilen och företrädarna för skapelsetron, som räknar med stränga gränser mellan olika slags djur, måste kunna finna sådana gränser dokumenterade i fossilen. Idag föreligger en oerhörd mängd fossil till skillnad från på Darwins tid och därför bör ett klart svar kunna ges på den uppställda frågan. Det svar som dr Gish lämnar i denna bok lämnar ingenting övrigt att önska. Han visar med en rad detaljer att skapelsetrons företrädare finner stöd i fossilfynden. Däremot så finner inte evolutionslärans företrädare stöd i fossilfynden och det tvingas också numera många berömda evolutionister att medge. [2]

En annan intressant bok har Hermann Schneider skrivit. Den heter Der Urknall und die absoluten Datierungen. Wort und WissenTaschenbuch, Band 7, HänsslerVerlag, Neuhausen-Stuttgart 1982, 88 sid. [3]

Tanken på en urexplosion har blivit populär och den förs fram i en rad läroböcker, ja t o m i många religionsböcker. Den framstående kärnfysikern i Heidelberg Hermann Schneider för i denna bok fram en grundlig kritik mot denna teori. Han visar hur orimlig tanken är att skapelsen har skapat sig själv och organiserat sig själv. Schneider tar också upp de radiometriska dateringsmetoderna och visar på deras bräckliga grundval. [4]

 

Nytt om kristen tro

Av: SE | Nr 3, 1983 sida 139

T. Arvidsson, Vad är kärnan? En liten bok om kristen tro.15 sid. [0]

T. Arvidsson, Någon att följa! En liten bok om kristet liv. 15 sid. EFS-förlaget, Sthlm 1982. 5 kr/st. [1]

Det finns ett behov av små och enkla böcker om kristen tro och kristet liv. Framställningen i dessa böcker är enkel och rättfram och EFS-förlagets layout är utmärkt.I boken »Vad är kärnan?» klargörs på ett förtjänstfullt sätt att kärnan i kristendomen inte är lagen utan evangelium om Jesus Kristus. Men hur skall jag då komma till tro på Kristus och bli en rätt lärjunge? Det svar som ges är: genom att välja Jesus, du måste göra ett val och du har frihet att välja, att just nu säga ditt ja. »Om du vill, så kan du bli det (en kristen) nu. Där du just nu är kan du säga ditt ‘ja’ till Herren Jesus.» [2]

Dessa svar stämmer inte med Bibelns lära om den oomvända människan. Hon är andligt blind och andligt död och en fiende till Gud. Lagen måste få avslöja hennes hopplösa belägenhet, hennes svåra andliga sjukdom. Men lagen kan inte bota henne. Endast evangelium är Guds kraft som frälsar var och en som tror. Evangelium i Ordet och dopet har makt att föda på nytt, att öppna den blindes ögon, att uppväcka den döde och föra honom in i Guds rike, av nåd allena, tack vare Kristi ställföreträdande gottgörelse allena. Om vi inte blir födda av vatten och Anden, kan vi inte komma in i Guds rike, säger Jesus. Han säger också: Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt eder. [3]